Vi har haft mycket tjafs om mat här hemma den senaste tiden. Plötsligt tycker man inte om, vill inte ha, har ångrat sig och tycker annorlunda. Vill inte prova, vägrar att äta, surar och jämför med alla andra som ”ju får hamburgare och nuggets och sånt gott jättejätteofta”. Ja, om man mäter mamma- (och pappa-)poäng på hur många gånger i månaden vi serverar chicken nuggets så ligger vi fett på minus. Jag ger inte mina barn mat som jag inte skulle äta själv. Jag vill inte att de äter på donken mer än i nödfall. Jag är inte dummare än att jag fattar att det är superspännande och att de älskar det – och förstås kan jag inte förbjuda det när de är med kompisar, men själv lägger jag inte våra pengar på den typen av bukfylla. Simple as that. Donken och de andra får skaffa sin vinst från andra kunder.
Däremot gör vi rätt ofta hemgjorda hamburgare – av bra köttfärs – med hembakade hamburgerbröd. Präktigt? Kan ju låta så, men om man tänker framåt så är det snabbare än att ta sig till en hamburgerrestaurang. Blanda färsen när du köpt den, platta ut till biffar, frys med gladpack mellan så kan man ta fram en och en. Baka 20 hamburgerbröd på en gång, frys in. Så har man ”hampare” klara på 10-15 minuter. Alla nöjda.
Den här veckan har vi alltså börjat planera lite tillsammans och bestämt ungefär vad som ska ätas varje dag. Pojkarna är med och får ge input, de vet att vi har varit överens och dagens kyckling funkade bra. Enkelt och gott. Strimlade kycklingfilé, brynte med lite lime, i med hackad lök, tärnad paprika, broccolibuketter, 1 burk kokosmjölk, koriander, lime, fisksås och soja. Puttra 15 min. Nudlar till de som ville. Klart. Vi får väl se hur det blir med de kommande dagarna, kändes lite oklart i planeringen där …
Ah, just det. Borde klämma in lite hemmamotion också. Och en maxplanka, påminde Sofy om. Det hadejagliksomförträngt. Usch. Hur går det för er andra??
på studs 