avsked

Igår tog vi farväl av vår kissekatt Mozart. Han blev 17 år och till sist orkade han inte mer. Jag satt med honom i famnen när veterinären gav den sista sprutan och han somnade så fort. Det kändes som att han spann där, i famnen, länge efter att han slutat andas.

Han har varit med mig hela vägen från Lund, till Helsingborg och via Stockholm hit till Helsingfors. Han har funnits där alltid i pojkarnas liv och saknaden är enorm. Jag var inte beredd på hur stark sorgen är, det river och gör ont och jag vill bara ha honom tillbaka. Pojkarna är förtvivlade. Deras första stora sorg.

Hejdå älskade lille katten. Solen skiner för dig idag.

 

IMG_1440

Annonser

4 comments

  1. Usch och fy och tvi, får tårar i ögonen när jag läser. STOR KRAM! till er och tack och lov för att vi får ha de här underbara varelserna i våra liv ett tag.

  2. Åh, kram! Han ser så lik ut vår Linus, som fick somna 14 år gammal på julafton för 10 år sedan. Blir tårögd när jag läser, för jag minns så väl känslan. Och på sätt och vis finns den där än, liksom minnena.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s