Månad: januari 2014

ät dina gröna

När småkatterna är borta får råttan äta hur hon vill. Då blir det extra mycket grönt. Well, vi äter nog rejält över genomsnittet med grönsaker annars, men nu kan jag frossa i det som JAG gillar och på det sättet jag vill ha det. Mest bara grönsaker, med något saltigt till. Idag blev det gravlax och nån räkråddigågga som fanns i affären, med chili i. Gott som bara den till broccoli, sugar snaps och spenat. La lite keso på det hela också, annars blir man ju inte mätt.

Bästa av allt – finns kvar till lunch imorgon också. Efter första passet med Team Crossnature, då.

IMG_8859

IMG_8863

… och energi ut

Ibland blir det inte riktigt som man trott. Dagens två pass Crossnature, från halv åtta till tio på morgonen, hade alla förutsättningar att bli riktigt härliga. Lagom kallt, soluppgång vid havet, lite snömoln som kom in från horisonten men så var det Anna som var fullständigt slut på energi. Redan första timmen fick jag ett par kraftiga pulstoppar, sådana som bara kommer av sig självt och lite tar andan ur en (är det bara jag som får såna?) och fick stanna en stund medan de andra kämpade storstilat i backen. Andra timmen kändes kroppen som bly, ingenting fungerade och jag var verkligen inte i stöt. Det var verkligen skönt att sätta sig på fik och prata bort en stund med en härlig vän. Jag fyllde på med energi och när jag kom hem la jag mig i badet en stund för att tina upp kroppen.

Funderar på varför det blir såhär ibland. Det är nog ingen raketforskning – beror antingen på för dåligt (det är inte samma sak som för lite …) energiintag, för lite vätska (guilty) eller så kanske kroppen är trött efter den där chocken på 14.5 km i onsdags. Bra att det inte blir mer träning idag, nu ska jag fylla på med bra saker och se fram emot

det första gemensamma träningspasset med Team Crossnature!

Imorgon kl 10 startar vi från Kasabergsskolan i Grankulla – kom med och spring! Alla är välkomna, blir vi många så delar vi in oss i grupper. Planen är 10-12 km och de som vill kan fortsätta längre än så.

Nu: på med målarkläderna och greppa rollern, här ska sättas upp vävtapet.

energi in

Gräsänka. Alla pojkarna är i Suomo på skidläger och kvar är jag med döva katten och väggar att måla. I sig inga problem, men jag tycker det är så tråååkigt att vara ensam hemma. Glädjen var stor när Mia hörde av sig och ville ha löpsällskap under sitt Finlandsbesök igår. Det blev en perfekt onsdag (förutom att jag sov lite för länge i min ensamhet) – Crossnature vid lunch, Sprout på eftermiddagen och hela 14 km jogg runt ett iskallt vintrigt Helsingfors på kvällen. Skriver ”hela” – för det blev faktiskt nytt årsbästa för mig (jaja, det är januari, jag vet …) och jag var gladtrött och så himla nöjd att jag gjorde det. Bastu på det och en god middag, en alldeles perfekt onsdag alltså!

Det bästa med att träffa vänner är att man får så mycket energi. Man byter tankar och idéer och det som tidigare inte velat forma sig kanske får en puff i rätt riktning och man ser allt lite klarare. Det som man tyckt varit ett problem kan kanske ses från en annan vinkel och bli en möjlighet, det som känts jobbigt kanske får mindre vikt. Igår blev det plus på energikontot på många vis, både genom löpturen och bra diskussioner. Tack Mia, kom snart tillbaka!! Torkel också förstås – han var också med och idag ägnar han sin tid åt att utbilda nya löpcoacher för Urban Tribes här i Helsingfors.

20140129_193944

härligt!

Vilken go respons jag fick på min förra text – tack för att ni är så positiva! Det ska nog gå, jag fick iallafall ägna rätt mycket tid åt att fundera ut svar på de finska svar jag fick på mitt fb-inlägg … Idag diskuterade jag hur man skulle laga en trasig dragkedja med en tjej i tygaffären. På finska. Eller, hon diskuterade och jag kom med lite frågeord, men vi förstod varann! Det finns hopp, och hem kom jag med en dragkedja i rätt längd.

Igår var det handbollsturnering 7.30 – 17 och det tog emot att ge sig ut och springa efter det. Som tur är var min finskalärare (ok, min man då) på humör, så det blev en runda ihop och jag fick lite översättningsmeningar under tiden. Dubbel nytta. Idag hade jag planerat in en runda i vår fantastiska nationalpark Noux – jag har inte utforskat den så mycket ännu, men jag hoppas att våren bjuder på många rundor där. Just vad som behövs inför Tjejmarathon. Jag och Anna-Karin sprang ca 12 km på ganska smala stigar med mycket rötter. Farten var låg men det var otroligt bra träning både för fötter och huvud. Minus 7 och ganska perfekt vinterväder för löpning.

20140126_104558

20140126_104545

 

jag kastar mig ut!

Well, det är väl inte lönt att dra ut på det – härmed publicerar jag vårens två stora målsättningar här och räknar helt kallt med att ni som vanligt håller mig i örat och leder mig på rätt väg så att allt går bra.

  1. JAG SKA BÖRJA TALA FINSKA

  2. JAG SKA TRÄNA BRA TILL TJEJMARATHON

Det är lika bra att erkänna. Jag har bott i Finland sedan 2002 och jag har inte ännu lyckats lära mig språket. Jag pratar nästan inget alls, jag är livrädd för att öppna munnen och säga fel och jag har grav ångest för det här. Jag kan inte söka de jobb jag vill ha och jag hänger inte med i diskussioner när det pratas finska och ja, jag känner mig dum som en gås. Oavsett hur svårt det här språket är så inte är det omöjligt. Jag har bara inte fokuserat tillräckligt. Nu ska jag. Till sommaren ska jag tala finska – det blir inte perfekt och felfritt, det blir enkelt och säkert taffligt men prata, det ska jag. Tamejfan.

Vad gäller Tjejmaran så jämför jag lite med förra året. Då var januari en uppförsbacke efter min sjukhusvända, jag var trött och nere efter antibiotikan och det var tungt att komma igång. I år har jag heller inte sprungit, dvs inte sprungit egentligen alls – men jag har iallafall tränat kroppen mångsidigt med Crossnature. Så det måste ju gå – och jag har ett helt Team Crossnature som ska träna ihop med samma målsättning. Det blir helt toppen – eller helt huippu, som man säger såhär lite på finska 🙂

Trevlig helg hörni. Hauskaa viikkonloppua!

 

rutiner

Jag såg Annas träningsplanering på instagram häromdagen. Jag borde göra något liknande – åtminstone borde jag strukturera både min träning och mina dagar bättre. När man inte har ett 9-5 jobb att gå till så rinner dagarna så lätt mellan fingrarna, man gör det ena och det andra men sällan det man borde för att komma framåt eller dit man vill.

Det är knappa tre veckor tills vi åker till Tanzania, det är sportlov och när vi kommer hem går vintern mot vår. Tre veckor perfekta för bättre struktur, för nya rutiner och lite bättre koll. Jag har några mål med våren – återkommer med dem, men för att nå dit måste jag fokusera bättre. Och få saker gjorda, ni vet ju att jag är dålig på det.

När det gäller träningen så är det väldigt enkelt. Börja träna! Bara för att man leder Crossnature några gånger i veckan betyder det inte att man automatiskt blir vältränad och stark – det gäller att träna själv också. Framförallt gäller det för mig att börja springa igen. Tjejmarathon i juni blir en omöjlig uppgift om jag inte får luft under sulorna och det NU.

Vad gäller livet i övrigt är det lite mer komplicerat. Egenföretagande, lite jobbsök vid sidan och ett husbygge – det blir lätt fel prioriteringar där. Behövs lite krafttag för att få ordning på de rutinerna, kan jag säga.

Så – jag börjar med träningsrutinen och i helgen lägger jag upp en plan för den där livsrutinen. Låter som en plan. Nu har man frisk luft i kroppen efter ett kyligt Crossnature-pass, vi hade -15 när vi tränade men det gick bra. Känns skönt efteråt!

 

en sak jag inte gillar …

Alltså. Såhär går det.

20140121_151636

Min mamma kommer hit med två (TVÅÅÅÅ!!!) 500g lådor med Thornton´s Toffee. Jag kämpar emot nån dag, låter bli att öppna plasten, gömmer lådorna och hittar dem förstås sådär inom ett dygn. Öppnar snabbt, ska bara ta en bit. Fast. Tar sju. Panikerar och sätter gummiband om lådan och gömmer på nytt ställe. Uthärdar. Ger upp. Tar några till. Blir förbannad på mig själv. Tejpar igen lådan och gömmer på ett tredje ställe. Nu har jag två öppnade lådor på olika gömställen och hoppas på en omedelbar minnesförlust.

Önskar jag var allergisk mot Thornton´s.