Jag har blivit nyfiken på lågintensiv träning. Det har inte blivit så mycket springande de senaste månaderna, men desto mera allmän styrka och det gör verkligen gott, men jag saknar löpningen. Dags att ta tag i saken alltså och det lutar åt att jag ska ägna vintern åt att bygga grundkondis. I korthet skulle jag vilja nå följande:
- Bättre grundkondition
- Sänkt puls
- Uthållighet
- Skadefri träning
Eftersom Tjejmaran är huvudmålet för första halvåret 2014 så kan det här nog vara en ganska klok sak, att lära kroppen att orka mala på under lite längre tid. Sen har jag förstått av det lilla jag läst att lågpulsträning kan leda till högre fart på sikt, dvs man kan springa lite fortare med bibehållen ansträngningsnivå – och det låter verkligen som något för mig. Varför anstränga sig i onödan …
Det finns naturligtvis flera komplicerade modeller och metoder men grunden i lågpulsträning är att ligga rejält under den vanliga joggingpulsen, vilket innebär att man måste sänka farten. Och ja, man bör ha en pulsklocka/mätare. I mitt fall skulle gränsen vara 180 – min ålder och då hamnar jag på 137. Över 137 borde jag alltså inte komma när jag joggar. Eller, som det blir i mitt fall då, går. För jag har förstått att man i början måste anpassa sig ganska rejält – det vill säga att om man joggar och pulsen går för högt så ska man börja gå så att den sjunker. Jag får sätta mig in i det här lite bättre och så återkommer jag.
har inte alls med texten att göra – men nu är vår katt förevigad i det nya cementgolvet …