äntligen framåt

När helgen planerades så insåg jag att det inte skulle rymmas något långpass om jag inte gav mig av väldigt tidigt på lördagen. Så då gjorde jag det. Upp halv sju, fem över sju lufsade jag iväg. Nä, det är inte kul att stiga upp tidigt för att springa. Ja, det tar en stund för kroppen att vakna till liv. Men – belöningen är ju fantastisk. Helt ensam i skogen, dagg över ängarna, hästar som tittar nyfiket och klar luft. Jag lyckades få ihop 20 km i ganska bra fart för att vara jag och efteråt kändes det riktigt bra. Mer morronlöpning åt folket, säger jag.

Lördagen fokuserades annars på goda vänner, mat och skratt och söndagen blev en ganska trött historia. Det är lite vemodigt att vara på landet de sista helgerna i augusti. Sommaren tar slut, det ligger stråk av höst i luften trots att solen skiner. Ljuset är annorlunda och känslan av att man inte hunnit med sommaren riktigt är påtaglig. Som alltid.

Tur då att man gillar hösten. Det är då jag har som mest energi, tycker det är roligast att springa och det är ofta då det händer mest saker. Som löprundor som äntligen går framåt, exempelvis …

20130824_081511

20130824_081501

20130824_074532

första rundan med tunn ylletröja och väst – båda Arc´teryx. Bästa.

Annonser

One comment

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s