Äntligen blir det av – nu startar Crossnature i Helsingfors!
Den 9 september drar vi igång, tre gånger i veckan är schemat och jag hoppas vi blir riktigt många som vill träna ute tillsammans.
Hemsidan är någorlunda färdig – man lär sig hela tiden och det fixas och justeras här och där. All information finns iallafall på plats och vill du komma med och träna så anmäl dig på info@crossnature.fi .
HÄR kan du titta på hemsidan!
Välkomna!
När det är riktigt grisjobbigt så brukar jag tvinga mig själv att tänka ”det här gör nytta, det här gör att jag blir bättre”. Det är ungefär det enda som kan puffa mig att fortsätta och att inte ge upp. Det där med att ”jag blir snygg av träning” har jag gett upp – kroppen är för gammal och oformlig för det – och framförallt är det faktiskt inte alls intressant längre.
Igår var det tisdag och då är det ju Tuffa Tisdag förstås. Barn och vuxna tillsammans och igår kämpade vi! Jeez, vi var svettiga efteråt. Men alla såg glada ut och jag tror faktiskt att de flesta tycker om att flytta fram sina gränser lite. Ingen gav upp! Från noll armhävningar till TRE på en vecka. Är inte det framsteg så vet inte jag. Tekniskt riktiga, starka, spända och fina. Stolt tränare!
Det går ofta ganska snabbt framåt när man börjar träna – utmaningarna kommer när man har hållit på ett tag. De som springer vet att det är lättare att förbättra sina tider från 60 till 55 minuter på milen än från 55 till 50 – och sen blir det bara svårare. Det här är ju lite knäckande, som att ”ju mer du tränar desto mindre belöning ska du få”. Då får man hitta andra vägar för att lura huvudet. Om man kompletterar med annan träning och bygger upp kroppen så brukar det belöna sig i form av bättre tider (om man nu jagar det) men framförallt i form av en starkare och mindre skadebenägen kropp.
Om jag hade varit lite mer fokuserad så skulle jag använt följande cocktail för att så småningom kunna flytta mina gränser en bit framåt:
Omväxling är kul och bra för kroppen!
Därför – idag blir det yinyoga.
Händig: som i att det händer mycket i höst. Det är saker på gång överallt, känns det som. Alla är tillbaka från sommarens vila och nu ligger det sprak i luften. Varumärken satsar, företag utvecklar, bloggare breddar och arrangörer inspirerar. Ta chansen och häng på – helt säkert gnuggas lite av all energin av på dig och det blir ännu roligare med höst!
Titta in här och inspireras:
Uppochhoppa – med Sofy som driver Träningsevent (missa inte Be Your Best Convention i november!!), startar fb-grupper och bloggar.
Röhnisch – alltid engagerade, alltid med, alltid med fantastiska kläder.
Strawberry dreams – ny blogg av Sofia som tidigare skrev Ett bättre du. Mat och foto i symbios. Jag dör så gott.
Casall – lanserar HIT och en helt ny serie kläder och redskap för högintensiv träning. Väldigt inspirerande!
Matgeek – om man följer Johans Insta så inser man att han borde varit dessertkock på en Michelinkrog. Trevlig och hjälpsam är han också.
B room – starka Betty inspirerar och peppar och driver ett fantastiskt gym där det hela tiden händer massor.
Händig: som i att jag numera deltidsjobbar som hantverkare här hemma. Det är både lite frustrerande (är inte så händig) och ganska kul (jag lär mig massor). Hittills har jag fått kläm på hur man lutar och hårdvaxoljar ett nytt och ett gammalt trägolv, jag har lagat kvistar och ojämnheter i nämnda golv och målat takpanel och fasadplankor. Snart blir det uppsättning av vävtapet, målning av dörrkarmar och förmodligen renovering av gamla innerdörrar. Allt är hemåt, som man säger. Jag tror att betongkillarna där ute är rätt glada om jag håller mig till att bära lecablock och inte försöker ge mig på mursleven. Om man säger så.
det är inte jag som murat – men det hade varit häftigt att kunna! Burspråk under uppbyggnad.
När helgen planerades så insåg jag att det inte skulle rymmas något långpass om jag inte gav mig av väldigt tidigt på lördagen. Så då gjorde jag det. Upp halv sju, fem över sju lufsade jag iväg. Nä, det är inte kul att stiga upp tidigt för att springa. Ja, det tar en stund för kroppen att vakna till liv. Men – belöningen är ju fantastisk. Helt ensam i skogen, dagg över ängarna, hästar som tittar nyfiket och klar luft. Jag lyckades få ihop 20 km i ganska bra fart för att vara jag och efteråt kändes det riktigt bra. Mer morronlöpning åt folket, säger jag.
Lördagen fokuserades annars på goda vänner, mat och skratt och söndagen blev en ganska trött historia. Det är lite vemodigt att vara på landet de sista helgerna i augusti. Sommaren tar slut, det ligger stråk av höst i luften trots att solen skiner. Ljuset är annorlunda och känslan av att man inte hunnit med sommaren riktigt är påtaglig. Som alltid.
Tur då att man gillar hösten. Det är då jag har som mest energi, tycker det är roligast att springa och det är ofta då det händer mest saker. Som löprundor som äntligen går framåt, exempelvis …
första rundan med tunn ylletröja och väst – båda Arc´teryx. Bästa.
Man blir påmind ibland om att kroppen faktiskt är gjord för att användas. Inte för att placeras framför en dator eller ett konferensbord. Som idag. Min åldrande kropp har slipat och hårdvaxoljat golv, den har krupit runt och mätt fönster och mått på nybyggd grund, den har burit 35 st 15-kilos lecablock (fler ska bäras men ryggen sa stopp) från ena änden av tomten till den andra och den har sprungit intervaller. Jag kan lätt säga att intervallerna var det lättaste idag …
Problemet med vardagssituationer är ofta att man är ovan och belastar fel. På gym har man behändiga kompakta vikter som är lätta att hålla och använda – när man bygger hus är lecablocken stora, otympliga, vassa och raspiga – och de ska lyftas från ett besvärligt ställe till ett annat. Det är inte så lätt att lyfta rätt då, att komma ihåg att hålla in korsetten och använda benen mer än ryggen. Går helt enkelt inte alltid.
Man ska räkna in det man gör i vardagen när man funderar på om man har tränat eller inte. Man bygger en stark kropp genom att använda den, inte bara på ett gym eller i ett löpspår utan hela tiden, i vanliga situationer. Gå till bussen, ta trapporna, tacka ja till att hämta saker på jobbet för att få rörelse. Om man har små barn blir det massor av lyft under en dag – viktigt att tänka på HUR man lyfter så att man inte får ont. Om man har hund ska den ut och rastas och om de där barnen är lite större kanske de vill ha cykelsällskap när de ska någonstans? Tunga matkassar, tvätt som bärs upp och ner för trappor. Finns massor av exempel på vardagsmotion och de allra flesta av oss får in ganska mycket på en dag. Tänk på att göra det rätt så att kroppen blir glad och nöjd!
dagens efter-intervaller-bild, med de där lecablocken i bakgrunden
lutat golv, oljat golv – hoppas det blir bra när det torkat
Det här med att springa, hörni. Det känns rätt tungt just nu. Det vill sig liksom inte, även om jag ger mig ut och kämpar så lossnar det inte. Benen är som bly, armarna vevar och fötterna dunsar men jag kommer inte så mycket framåt.
Jag tycker inte att jag är speciellt trött och jag är definitivt inte övertränad, men ändå känns det rätt hopplöst. Lidingöloppet är kanske inte allra högst upp på önskelistan just nu, kan jag säga. Jag som vill vara förberedd och tränad och sådär ”sjuktnervösmenändåtaggad” tycker mest att det ska bli en pina. Trevligt med en Sverigeresa för då kan man träffa goda vänner, men mindre trevligt med 30 km kamp. Som förmodligen leder till sämre resultat än förra gången.
Här kommer vi till pudelns kärna. Inget nytt för dig som följt ett tag, men ändå. Jag gillar INTE att ställa upp i lopp och prestera sämre än förra gången. Vilket förstås adderar en himla press till något som borde vara kul. Kanske jag borde springa alla lopp enbart en gång? För att eliminera problemet liksom? Eller så försöker jag jobba med mig själv och intala mig att jag gör det här för att jag vill, inte för att jag måste prestera. Hm. Eller så struntar jag helt enkelt i hela grejen och säljer min startplats.
Får ge det några dagar. Tar gärna emot tips och råd. På fredag blir det långpass med fartökning – kanske känslan då får styra?
den här känslan blir svår att slå
Såg plötsligt den här skylten vid min vanliga runda. Så väldigt bra, en idrottspark helt nära oss! Hoppas nu det blir ett bra utegym, med flexibla ”maskiner” och bra med plats – och att jag inte tolkar ordet ”idrottspark” helt fel …
Har du något utomhusgym där du bor eller där du brukar träna? Använder du det? Vad tycker du om det?
Nu känner man igen sig. Dagarna är precis sådär vanliga igen som de brukar vara, sommaren är faktiskt förbi och några långa timmar i myssoffan på Bötö-terassen blir det inte mer i år. Men det gör ingenting. Jag gillar vardagen. Himla tur det.
Som ägare till ett gammalt trähus har det blivit många långa timmar av renovering och ombyggnader genom åren. Nu är det dags igen, största projektet hittills. Huset byggs till, pojkarnas stora rum delas i två och det blir tilläggsisolering och nya fönster och nya golv. En logistisk mardröm. Ingenting går fort nog, regnet sätter käppar i hjulet och nya små trevliga överraskningar dyker upp lite då och då i det gamla huset. Som till exempel att hela huset är snett. På alla håll. Vi bor i ett salmiakformat hus. Fast det har ju gått bra tidigare så jag hoppas att det funkar även framöver.
Husrenovering ger rätt många tillfällen till träning. Vardagsträning i högsta grad. I fredags bar vi lecablock tills ryggen sa stopp. 15 kilo/block, knappa 2 pallar. Det kändes i lördags kan jag lova. Speciellt under långrundan som jag tog mig an i Luuk, ett friluftsområde som ligger en bit härifrån. Ordentligt kuperat om än inte lika backigt som i Noux – en slinga på 8 km som vi tog två gånger och så rundade jag av med ytterligare 4 så blev det 20. Välbehövligt. Trött kropp men skönt att få passet gjort, Lidingö rycker närmre och jag behöver både långpass och mycket, mycket mer fartträning.
Idag står det måndag i kalendern. Vanlig måndag med vanliga sysslor. Jobb och renovering och träning – en löprunda blir det i eftermiddag.
Imorgon, däremot, står det tisdag och DEN FÖRSTA TUFFA TISDAG 1+1 på schemat! Kom med, ni som bor här i närheten! Jag och yngste sonen kommer att ha ett roligt och utmanande program för både stor och lite mindre. Det ska bli superkul!
lecablocks-gym …
takmålningsgym …
Imorse såg jag fram emot ett hot yoga pass. Det blev tyvärr inte så bra. Yep, jag hade ju läst fel – det var tydligen bikyasa yoga och inte yin yoga, vilket visade sig vara en väsentlig skillnad. Oavsett passets namn så tyckte jag att det var ofokuserat, stressigt och rörigt. Alla övningar gjordes bara en gång, i ganska hög takt – och yogin visade inga övningar utan talade bara om hur vi skulle göra. För mig som har svårt för finskan blev det här lite för mycket, klockan 7 på morgonen.
Jag tänkte faktiskt att jag ville gå därifrån, sådär mitt i passet, men det skulle varit rätt pinsamt eftersom vi bara var fyra i lokalen. Jag gjorde så gott jag kunde för att hinna med och timmen tog ju slut sen. Hem med en dum känsla i magen. Jag går inte tillbaka till den timmen.
Hur gör du när du är missnöjd med ett ledarlett pass? Brukar du säga ifrån eller låter du det bara vara? Hur tycker du att det känns då efteråt?
Nu laddar jag för ett långpass imorgon. I skogen, med sällskap. Känns mycket bättre än stressyoga.
Halva augusti borta, skolan börjar idag och det står tusen saker på agendan. Plötsligt ska middagen på bordet i tid, man ska gå och lägga sig i tid och däremellan ska allt hinnas med.
Det är nu man borde ta tillfället i akt att etablera nya rutiner. Letar man på nätet efter inspiration så går det mesta ut på att om man hinner se på tv, facebooka och tjata på sina barn så hinner man också träna – det handlar om att välja. 15 minuter, 30 minuter, 10 minuter när man borstar tänderna – egentligen finns det inga ursäkter för att inte investera i sin hälsa.
Jag vill ju se så många som möjligt ute i naturen och ute i friska luften – det är här man mår som allra bäst. Det är inte så svårt att få ihop, börja med att promenera lite längre från bussen på morronen, kanske cykla till jobbet, jogga med barnen på cykel före middan. Det gäller att få in en rutin och det tar enligt experterna några veckor innan man har etablerat den, så lika bra att börja med en gång!
Nästa tisdag startar höstens Tuffa Tisdag på nytt – nu är hela familjen välkommen med. Det ska bli roligt att träna stora och lite mindre tillsammans, det finns massor av övningar man kan göra ihop och så hinner man umgås samtidigt. Yngste sonen blir min hjälptränare och jag hoppas på en riktigt stor grupp som ses nästa vecka. Finns plats för alla – kom med bara!
En annan nyhet är att Crossnature också kommer till Helsingfors om ett par veckor! Det blir morgonträning och lunchträning och en massa frisk luft nära havet. Hör av dig om du vill komma med.
försökte vara en god mor och bjöd skolstartarna på pannkaka imorse – keso och kokossocker på det!
på studs 