Månad: juni 2013

imorgon

Om ett dygn är jag på väg till starten. Tjejmarathon, here I come. Just nu sitter jag och pojkarna på Clarion Hotel Sign och njuter av långfrukost, fin omgivning och morrontidningar. Det blir Naturhistoriska museet idag, på allmän begäran. Med sköna skor på fötterna. Eftermiddag och kväll ska vi landa hos vännerna och njuta av att bara vara.

Om man får poäng för uppladdningen inför loppet så ger min mathållning nog full pott – jag har faktiskt tänkt till och fått i mig bra fetter, bra vitaminer och mineraler. Massor av grönt, mycket lax, mycket nötter och avocado och lagom med kolhydrater. Lite mer mat än jag är van vid, men jag hoppas att det gör nytta imorgon. Därefter ska jag återgå till normalläge. Det vill säga, inga hotellfrukostar med pannkakor, inga bufféer på finlandsfärjor och ingen extra macka på morgonen.

Återkommer lite senare, nu är det chill och nyheterna som gäller.

20130628_082307delar av dagens frukost på morgonsoligt bord

mitt i och bara 4 kvar

Midsommar. Mitt i sommaren – och hur kunde det bli så när man inte ens förstått att sommaren börjat?

Vi firade på en pytteliten ö, där vänner och bekanta och okända alla rymdes. Båtar, barn och bad, sill, grill och skumpa. Dagen efter åkte vi långt ut i skärgården och njöt av sol och klippor och ett sagolikt sommarställe.

Det blir sporadiska uppdateringar här på bloggen – vi har nämligen flyttat ut på ön och här finns definitivt ingen uppkoppling förutom den man fixar via telefonen. Vi ägnar dagarna åt att röja nedblåsta träd, vi bygger saker och planterar lite. Tränar gör vi faktiskt också, även om just den här veckan blir väldigt lugn, just inför loppet.

Sist vi sågs var det 10 dagar till Tjejmaran. Idag är det 4. Det känns underligt. Jag är inte lika nervös som jag brukar före ett lopp men det beror bara på att jag inte har någon tidspress. Mitt huvud har nog inte förstått hur långt 53 kilometer är, så nervositeten har inte riktigt kommit ikapp. Det där med att ”man kan ju gå lite” har etsat sig fast och det lugnar nerverna något. Bra så, jag vet ju att om två dygn är jag ett skakvrak med dålig mage. Som vanligt.

Hur har då vägen mot Tjejmarathon varit? Kanske på sin plats att reflektera lite. Först ska man komma ihåg anledningen till varför jag anmälde mig; utan motivation och lite rädd för tidshets efter en knölig vinter. Nyfunna löparvänner som övertalade mig. Löfte om ”världens trevligaste lopp” och ”alla hjälps åt”. Jag anmälde mig. När träningsprogrammen kom från arrangörerna så sneglade jag lite på långpassen och såg till att få plats för dem, i övrigt fortsatte jag som vanligt med egna pass och Tuffa Tisdagar. Jag har ångrat mig flera gånger, funderat på om jag tappat förståndet och fått kommentaren ”men du springer väl inte marathon?” Vad svarar man på den – ”nä, men ultra går bra” ?? Hm.

Jag kunde ha tränat mer bål- och benstyrka i vår. Det hade varit bra. Jag kunde gjort mig av med lite extra bagage för att slippa släpa på extra kilon – hade också varit bra. Jag kunde ha sprungit det sista riktigt långa passet – men då var jag på handbollsturnering och hade fokus på annat. Jag har sprungit långa pass, men inte de sista 3 veckorna. Jag har nog tillräckligt med kilometrar i benen, men jag är nervös för hur jag och kroppen mår efter 33 km.

Jag ser ändå fram emot lördag, nu är det dags att testa om det verkligen är världens trevligaste lopp. Finns alla möjligheter till det! Härliga människor, vacker rutt och förhoppningsvis okej väder. Mina pojkar följer med som allt-i-allon och funktionärer och vi gör det här till en familjegrej. Det blir en resa med vänner och god mat och löpning – det kan inte bli annat än bra!

Efter Tjejmarathon blir det nya tag, mot Lidingöloppet. Dit ska jag komma riktigt väl förberedd – och vet ni, jag ser fram emot det!

20130621_202650
20130621_235200

10 dagar kvar …


Hörni. Det är TIO dagar kvar till Tjejmarathon! Tio dagar när jag ska göra följande:

a) godisavgiftas 🙂

b) hålla nervositeten i schack

c) springa några rundor

d) äta bra mat och kolla utrustningen

Tio dagar har vi också på oss att hjälpa till med insamlingen som Tjejmarathon jobbar för. Jag fick ett mail av arrangörerna som jag gärna vill citera – läs det här och bli övertygad om den skillnad som dina kronor gör. Läs mer om Ellen och Gustav HÄR:

Nu är det inte lång tid kvar till Tjejmarathon. Hoppas alla är taggade! Har ni tänkt på vilka hjältar ni är? Bara några få promille av befolkningen har ens övervägt att springa ett vanligt marathon. Och ni – ni springer ännu längre, och dessutom med syftet att avskaffa hunger och fattigdom! Det är verkligen respektingivande och beundransvärt.

I år springer vi för att avskaffa hunger och fattigdom i Bangladesh. För att vi tror på människors potential och förmåga att klara av nästan precis vad som helst. 

I Bangladesh har Hungerprojektet över 290 000 volontärer. Vi har ett växande nätverk av starka kvinnliga ledare som genomför verkliga förändringar i sina byar. Vi har hittills utbildat över hundratusen studenter som avskaffar fattigdomen och ser till att utvecklingen går framåt. Vi stärker demokratin på gräsrotsnivå, och vi lyfter flickorna som länge varit alltför diskriminerade i landet. Utvecklingen i Bangladesh går snabbt framåt, särskilt för de grupper vi arbetar med. Det ser vi när vi tittar på alla utvecklingskurvor. Och det känner man dessutom, när man fått förmånen som jag fick, att besöka landet och dess befolkning under en investerarresa, och inse vilken kraft som finns i dessa människor. I synnerhet bland kvinnorna.

Knappt två veckor kvar tills vi gör det här tillsammans. Så stötta och peppa varandra! Klappa dig själv på axeln och tänkt på vilken otrolig insats du gör! Nu kör vi, få med vänner och familj och se till så att just DIN insamling blir något du kan vara stolt över. Tack för att ni är med och kämpar för en bättre värld. Vi ses den 29 juni!

Ellen Hoas Ströman

Hungerprojektet

Jag hoppas och tror att det finns fler läsare där ute som kan tänka sig att stötta Hungerprojektet. Alla som hjälper kommer att finnas med mig när jag springer, för varje steg jag tar. Vi är redan ett litet gäng – kom med du också!!

För att enklast ge ett bidrag, gå till det HÄR inlägget och läs hur det fungerar, där finns all information!

 

20130618_123031

bra mat från Blueberry – vegetarisk wrap med fetaost och quinoa. Mer sånt!

Gococo vinnare!

Ah. Hittade ett fik med uppkoppling. Tredje dagen på Eken Cup och vi har klarat oss från förra årets fullständiga regnkaos. Sol, vind och sommarmoln och några få regndroppar igår. Lite kyligt i skuggan men perfekt för en utomhusturnering – ingen är för varm och ingen fryser. Det är något alldeles visst med att få vara med om en turnering såhär – vi bor alla tillsammans i stugor på en camping, vi lagar mat ihop på kvällarna och killarna umgås. Det bygger laganda och det syns – vi spelar aldrig så bra som på den här turneringen. Nu är vi i A kvartsfinal i eftermiddag, föräldrarna är mer nervösa än barnen men hur det än går har det varit en perfekt turnering. Igår spelade pojkarna med 4 utespelare mot motståndarlagets 6 – vi hade en med bruten arm och en som låg däckad med migrän. Det blev en uppvisning i äkta sisu och kämpaglöd och vi förlorade med två knappa mål mot ett ytterst förvånat motståndarlag. Stolt mamma med lite klump i halsen.

Men – jag skulle ju meddela vem som vunnit den fina Gococo-vinsten! Ni var massor som ville vara med och tävla och jag har använt slumpgeneratorn – det blev det nionde svaret som vann och det var LottaN! Grattis Lotta, kontakta mig på annavpt@gmail.com med dina uppgifter så vidarebefordrar jag dem till Annie på Gococo.

20130617_101733vi håller de finska färgerna högt …

20130616_202159det enkla är det goda, 40 pers kan äta bra även utomhus!

20130615_211223

utan nät

Jag är på Eken Cup i storstan och helt upptagen med att langa vattenflaskor, peppa tilltufsade självförtroenden o köpa grillkorv. Internetuppkoppling finnes icke på annars härliga Gålö Havsbad så jag återkommer så fort jag kan, med rapport och med Gococo vinnaren!

Imorse blev det en timmes underbar terräng längs havet o över stock och sten. Bra för både kropp o knopp.

Hejs!

fokus mat

Jag har eventuellt fått något om bakfoten. Min kropp tycks nämligen tro att Tjejmarathon kräver en väldig inlagring av mat. Iallafall om man ska gå efter hur hungrig jag verkar vara jämt. Det är förstås riktigt att man ska äta bra för att orka bra, men den här kroppen verkar just nu samla på sig lite väl mycket – som säkerligen inte underlättar för mig den 29e.

Jag fick lite råd av ultradrottningen Mia tidigare i våras. Perioden före ett ultra (hennes ultralopp har inte brukat börja på en 5a, snarare från 8 och uppåt …) så äter hon mer av bra fett (lax, makrill, avocado, nötter, kokosolja), ökar på nyttiga kolhydrater och ser till att frukt- och grönsakskontot hela tiden är väl fyllt. För min del är frukt och grönt inga problem, just den biten är det enklaste. Fet fisk måste läggas till och kolhydraterna – ja, det vore nog klokt att byta ut lösgodis mot vettigare kolhydratskällor. Mellanmål blir oftast småätande för mig som har kontoret två meter från skafferiet, inte heller så bra.

Dryga två veckor kvar nu och dags att fokusera på bra mat. Mer lax, mer avocado, oliver, nypotatis, färgglada grönsaker, bär, nötter. Låter inte som ett straff, precis! Igår lagade vi en improviserad hallonochblåbärspaj som blev något så inibängen god. Den måste du baka. MÅSTE.

  • Pajbotten gör du på 3 dl vetemjöl, 1-2 msk kokossocker eller vanligt socker och ca 100 g smör. Kavla eller kläm ut i pajform, ställ kallt i en halvtimme, pricka degen med gaffel och förgrädda i 5 min på 220 grader.
  • Lägg hallon och blåbär i botten på pajskalet så att det täcker. Strö över lite potatismjöl, några tsk räcker, det binder vätskan från bären och gör pajen lite mer proffsig …
  • Blanda en smuldeg av 1 dl kokos, 0,5 dl strösocker, 0,5 dl kokossocker, 2 msk kokosolja, 2 dl mandelmjöl och ca 50 g smält smör. Jag blandade lite som jag tyckte men det blev otroligt gott. Ska bli en smulig blandning – strö den över bären, kan hända att det blir lite över, då kan man använda det till en minipaj en annan dag.
  • Grädda pajen i 200 grader (jag hade lite för varmt som ni ser, kokosen bränner lätt vid) i ca 20 min.

20130612_195430

 

Kalkonfärsburgare med coleslaw (vitkål, grekisk yoghurt, vitlök, senap, en skvätt citron, salt) och avocado var inte heller så dumt.

20130612_183806

 

 

3 veckor kvar – firar med tävling!

TÄVLING!

Eftersom det bara är knappa tre veckor kvar till Tjejmarathon så är det nog dags att dra till med en tävling. I mitt och många andras tycke är Gococo den bästa strumpan för löpning, så vad är väl bättre än att lotta ut ett somrigt kompressions-set från dem?

Kompressionsstrumpor fungerar både under och efter löpning. Jag tycker att de hjälper bra mot svullna och trötta vader under längre pass – och jag har faktiskt haft dem på när jag har duschat benen med iskallt vatten efter långrundor. Rätt skön känsla. Bästa är om man har två par, ett par under rundan och ett par som man kan ta på efteråt. Ett tips är att ta på dem redan när man vaknar om man vet att man ska springa en långtur på förmiddagen – så hålls benen pigga.

Så, dags att tävla. För att vara med så vill jag att du berättar i kommentarsfältet hur du brukar förbereda dig inför en långjogg. Du bestämmer själv hur lång din långjogg är – för vissa är det kanske 8 km och för vissa är det 30, det spelar ingen roll! Plättlätt.

Ange också din storlek (på vadkompression OCH strumpa.) Jag lottar ut en vinnare på fredag 15.6.

HÄR hittar du beskrivning av vinsten – det är ett finurligt kit där du själv kan välja vilken strumpa du vill ha och ändå få kompression för vaden. I vinsten ingår vadkompression och strumpa som på bilden. Färgen är rosa – passar alla, både starka tjejer och killar!

 

16198825-origpic-c4aeb5.jpg_0_0_100_100_350_486_95

 

Också – eftersom det bara är tre veckor kvar så har förstås min ischias slagit ut i blom igen. Den som så fint försvann där i december. Nu gör det ont i höften och i hamstrings och lite i smalbenet. Lite lagom i tid sådär inför mitt livs längsta lopp. Jag sprang lite i torsdags och tog en morronrunda i fredags men det kändes inte alls helt hundra. Har vilat och ätit hela helgen och mår väl som man gör efter en sån kombination. Rullar lite planlöst på min rulle, gör lite rehabövningar men funderar väl mest på hur det här ska gå. Eller, ja – visst ska det gå men ingen aning om hur det kommer att kännas.

Kom med och tävla och njut sen av sommarkvällen!

 

sommartungt

Det går lite trögt just nu. Jag har tydligen ätit en flodhäst eller något eftersom jag vaggar runt och känner mig som en tunna med stolpiga ben. Träningen går tungt och jag vill helst bara sova. Det borde vara värmen som tar udden av träningslust och ork gissar jag – vi har (förlåt till er som inte har) ett sagolikt sommarväder här sen en dryg vecka. Det doftar sommar, det är över 25 grader och solen strålar. Man har lust att göra mycket annat än att springa varma rundor …

Tuffa Tisdag tar snart sommarpaus och det är bra – man behöver lite distans ibland för att kunna förbättras och utvecklas. Den här veckan har jag Summer Sprout med 9 underbara kids som lagar mat och bakar i ett supervarmt skolkök. Idag gav vi upp och åkte in till stan istället, med egen picknick (tonfiskwraps) och många vattenflaskor. Vi pratade med damen i fiskbåten, vi smakade jordgubbar och persikor och vi åt vår lunch på en filt i Esplanadparken. En riktigt härlig onsdag.

Idag vilade jag benen, imorgon borde det bli backintervaller. Lusten till det är inte så stor just nu, men det ändrar sig säkert. Hur jag ska orka med 53 km om några veckor ter sig just nu helt obegripligt. 5,3 är lite mer rimligt för min sommartunga kropp. Den kanske jäser i värmen?

20130605_122130

20130605_122206

20130605_122553

20130605_124342

 

 

 

 

mot målet!

Nu är det sommarlov här i Finland. Längesen man fick uppleva en sådan fullständigt perfekt sommardag. Tussmoln, sol, varmt och sommarlovsglada barn. Efter betygsutdelningen firade vi traditionellt inne på Fazer café och räkmackan där fick bli min uppladdning för dagens långpass. Jag lyckades klämma in dryga 22 km mellan lunch och kvällens sommarfest och det kändes bra.

Det är konstigt hur man flyttar fokus. För inte länge sedan var 22 km väldigt långt, nu känns det som ett kortare långpass. Eller, ja, inte kort förstås men långlångpass har kanske blivit över 25. Det är ju helt knas när man tänker efter. Å andra sidan är det kanske ett gott tecken inför Tjejmarathon, att man även mentalt börjar vänja sig vid längre distanser?

Nu är det juni och bara 26 dagar kvar till TM. På den tiden har vi fått rådet att få in 28, 30 och 20 km långpass. Jag är mest nervös över hur kroppen ska kännas efter 33, men det rekommenderas förstås inte att träna på så långa distanser. Återhämtningen är för lång. Men alltså, vad brukar hända? Alla säger ju att maran börjar efter 30. Men vad är det som börjar? Det där hade jag gärna velat veta. Ungefär som när man föder barn. Man vill veta hur ont ONT gör för att kunna bedöma om man klarar av det, på nåt vis.

Jag ser fram emot Tjejmarathon med lika delar förtjusning och nervositet. Mycket som är nytt för mig, men det ska bli spännande att se hur jag klarar det. Jag hoppas också att jag får ännu fler med mig som vill stötta insamlingen till Hungerprojektet. För varje person som hjälper får jag ännu mer pepp och ännu mer positiv press att klara loppet. Ni kommer att vara med mig hela vägen – återkommer på vilket sätt!

HÄR kan ni läsa mer om Tjejmarathon och hur ni gör om ni vill vara med och göra skillnad.

 


20130601_104544

20130601_105714

20130601_141059

20130601_141144

 

20130601_141237