skogstur och långtur

Igår var vädergudarna ledsna. Det regnade hela dan och när kvällen kom vräkte det ner. Herr M hade lovat mig sällskap på skogsrundan och jag vägrade vika ner mig. Man är väl inte gjord av socker, heller.

Vi kom iväg, vi blev väldigt blöta men åtminstone jag hade en fantastisk runda. Herr M har precis börjat springa igen och allt känns tungt. Jag vet hur det känns och det är lite orättvist nu när jag börjar få lite ordning på formen – vi är inte riktigt i fas här.

Naturen var klargrön, sådär så att det nästan sticker i ögonen. Illande grönt mot en grå och regntung himmel, grus under fötterna och syre i luften. Alldeles underbart. Väl hemma – dusch, lite kvällsmellis och en fånig film. Kändes fint att vi tog oss ut.

Nu måste jag få ordning på mina långpass. Helt sådär från ingenstans blir det alltså ett fredagslångpass! När de andra tar bilen ut till landet så tar jag fötterna, så långt jag nu orkar. Det är sådär en 35 km till bryggan – så långt springer jag inte imorgon, men en bit på vägen kommer jag iallafall. Om jag är i god tid så blir jag upplockad av pojkarna. Känns bra att ha bestämt det, fyller ryggan med energi och vätska och så får det ta den tid det tar. Ikväll fyller jag på med lite extra energi, det brukar jag annars glömma. Äta macka utan att tänka ”jag borde inte”. Rätt gött.

Hur går det för er andra som ska springa Tjejmarathon? Eller Stockholm Marathon? Känns det bra?

20130522_205825

 

20130522_205847

Annonser

One comment

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s