tjejmarathon

Den 29 juni är det Tjejmarathon, för andra året. Jag har hört talas om det från flera som sprang då, på stigar och vägar längs Roslagsleden. Det är sisådär en 53 km långt, vilket väl kvalificeras som ultra om jag har förstått det rätt – och då får man gå i uppförsbackarna … Loppet arrangeras helt ideellt och alla intäkter går till välgörande ändamål. I år stödjer man Hungerprojektet i Bangladesh.

Nu är loppet också öppet för män, fast namnet är detsamma. Då får man både de fysiskt och mentalt starka killarna med, tror jag. Bra tänkt.

Det finns 100 platser och 70 är tagna. Jag funderar på om en av de 30 skulle vara min. Nej, jag har inte tappat förståndet och jag har färskt i minne vad jag skrev i lördags – det är just därför jag kanske skulle vilja prova. Kanske hitta en nytändning genom att testa något nytt? Kanske till och med, hemska tanke, skippa tidshetsen kring Göteborgsvarvet och helt enkelt strunta i att åka till Gbg i år? Jag får en nervös mörk knut i magen bara genom att tänka på Varvet. Det är nog inte så bra. Om man hade bott nära Götet så hade man kunnat ta det lite på studs, men det kostar både tid och energi och pengar att åka härifrån och då vill jag känna att jag verkligen vill.

Någon annan som ska dit? Någon av er som sprang förra året? Berätta hur det var!!

Det här måste funderas lite på. Under tiden kan man ju äta något.

IMG_7065

frukost – eller mellis: kvarg, sojamjölk, mandel, äpple, dinkelpuffar

Annonser

10 comments

  1. Det är säkert skoj! Dock är jag allmänt anti sådana här välgörenhetstillställningar.

  2. Hej Anna,

    Brukar kolla din blogg då o då, men nu skrev du på twitter om Tjejmarathon.
    Jag har anmält mig till detta lopp.
    Jag är helt ny på detta. Har länge viljat springa, men har tyckt att jag inte kan. Men när jag hade laddat och lagt upp träningsmetod, började jag springa den 31 juli 2012!
    Har hållt igång under hela hösten. Jag är inte snabb. Men tycker att det är kul. För att fortsätta att springa så letade jag runt bland alla springbloggar osv. Ett par dagar innan nyåret hittade jag sidan om Tjejmarathon. Det lät riktigt lockande. Men 53 km. Jag funderade länge 14 dagar 😉 innan jag bestämde mig. Min tanke när jag anmälde mig att jag kommer aldrig bli snabb på 10 km, men att bli stark och uthållig att jag klarar av 53 km de skall jag minsan bli! och är så otroligt glad när jag tänker på att jag skall genomföra detta och att jag har ett tydligt mål under våren att träna till.
    För mitt mål är att ta mig i mål, även om mörket infaller!!!

    Tråkiga idag är att jag skulle ha gjort mitt 4:e träningspass. Men blev sjuk i helgen 😦
    Men får kurera mig allt jag kan och hoppas att detta blir det ända sjukdomstillfället i vår.

    Om jag har förstått det hela rätt så finns det enormt stöd och pepp att få. För det behöver även jag. 🙂

    Så det är klart, klarar jag detta så kommer du oxå att klara det! 🙂

    Mvh Ingrid

    1. Ingrid, låter fantastiskt. Det är klart att du kan! Jag har förstått att stämningen var jättefin, att man hjälps åt och att det inte spelar nån roll hur fort eller sakta man springer. Jag är faktiskt jättesugen … Vi får peppa varann så orkar vi med träningen också!

  3. Du är hjärtligt välkommen! Och till Pernilla vill jag bara säga att välgörenhetstillställningar som denna är väldigt uppskattade av de som tar emot pengarna, så det kan nog vara värt att delta, eller hjälpa till med ett bidrag. 🙂

    Vi delar ut träningsprogram till alla som anmält sig och vi arrangerar gemensamma långpass så alla som fixar en mil idag kommer att klara det. Jag lovar! Förra året bröt ingen, vilket jag tycker säger en hel del om vilken gemenskap det var ute i skogen.

  4. Jag hade jättegärna velat men det verkar som ALLT ska hända just denna dag. Tjejmarathon och Båstad marathon precis den dagen då svärföräldrarna bjudit ner oss till Spanien! Och sånt tackar man ju inte nej till…

  5. Åh, kul att du funderar på det! Jag skrev ett inlägg om Tjejmarathon idag, utan att veta att du skrivit. Klart du ska hoppa på det, om du är sugen! För mig om inte annat 😉

  6. Jag kikade på det redan förra året. Men i år är det lite för mycket som händer i juni tyvärr. Nästa år kanske jag hänger på. Men tycker du ska testa om du är sugen. Som du säger; med så många km behöver man inte känna tidspress! Skönt! 🙂

  7. Min storasyster sprang förra året, och gillade det verkligen! Hon sa att det var verkligen en utmaning med de olika underlagen – och även att hitta rätt….på ett ställe fick hon hjälp av några ur lokalbefolkningen för att veta var hon skulle springa haha! Min syster hade aldrig sprungit något längre lopp än en halvmara när hon sprang detta, men hon klarade det fint i alla fall. Hon fokuserade bara på att ha en skjön dag ute i skogen, och inte alls på tiden.

    Jag själv skulle gärna springa det men det är svårt att hinna med allt då man måste flyga in från London.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s