finska fredagen

Till nyår lovade jag att sluta skjuta upp saker. Det ledde till att jag äntligen anmälde mig till en kurs i finska. En diskussionskurs. Efter tio år i det här landet har jag provat det mesta. Sommarkurs på universitetet, folkuniversitet, kvällskurser av olika slag och till och med privatlektioner på arbetstid. Jag är uppenbarligen fullständigt obildbar, för jag vågar fortfarande inte öppna munnen och börja prata. Jag har svårt för att komma ihåg verben, vilket ju är ganska centralt när man vill kunna ett språk. Jag kan mer grammatik än ord vilket leder till att jag inte alls vågar säga nånting för jag vet från början att det blir fel och det tål jag inte. Det här går inte längre – man kan inte bo i ett land utan att kunna språket, jag skäms varenda dag och jag är en dålig förebild för mina barn.

Så, nu blir det ändring. Dagens finska diskussionskurs var utmanande, jobbig och nedslående, men om jag kan träna mig till att orka springa en halvmara så borde jag väl ha envisheten att faktiskt, äntligen, slutligen kunna göra mig förstådd och förstå. Jag måste, för min egen skull.

Sen vore det väldigt fint att förstå vad yogaläraren säger, för som det är idag så försöker jag tjuvkika på alla andra för att få lite vägledning vad det egentligen är man ska göra. Jag somnar 4 gånger på en timme under yinyogan, för i mina öron är de finska instruktionerna som en vaggvisa. Idag blev jag knackad på axeln när jag flutit iväg i min egen avslappning. Alla andra stod i nån hund och jag låg fortfarande kvar i nån blomställning eller nåt. Synd, för där hade jag gärna legat kvar.

Finska fredagen avslutas med kyckling i ugnen. Får se vad det blir – råvarorna kan jag iallafall på finska!

 

images-85

sauna yoga – en finsk version av hot yoga – kanske man borde prova?

Annonser

4 comments

  1. Sauna yoga, haha, det vore nåt. Och finskan är galet svår att lära sig. Jag har ännu svårt att prata vettiga diskussioner, trots att jag förstår så gott som allt. Finskan ska väl vara andra svåraste språket i världen att lära sig… Tycker du är jättemodig!

    1. Tack – modig är väl inte det ord jag själv skulle använt, snarare trög och lat, men det kan väl aldrig vara försent att göra bot och bättring?

  2. Fint med en diskussionskurs i finska. Trots att jag är född o uppvuxen här i landet så är tyvärr finskan min stora svaghet. Får tunghäfta ibland trots att jag vet att det är ok att säga fel. Uppvuxen i en enspråkigt finlandssvensk familj med svenskspråkiga vänner så är det tyvärr först i vuxen ålder man blivit tvungen att använda språket i vardagen. Och liksom du så hänger jag upp mej för mycket på grammatiken istället för att ”bara prata”.

    Och tack för mössan, den anlände på nyårsafton och fick komma ut på en provtur och fick klart godkänt!

    1. Bra att mössan passade! För mig är finlandssvenskar – även de som hävdar att de inte kan nån finska alls – typ experter. Jag är på nivån ”integörasigförstådditelefon” och ”kankanskebeställaöverdiskpåStockmann”. Typ. Jag fattas ord, form och mod. Men det ska bli ändring. Nu ska jag våga!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s