Månad: september 2012

för ett år sedan

Igår Lidingölopp, idag Berlin maraton – och Lidingö tjejlopp och Lilla Lidingöloppet. Det har varit mycket tankar om löpning den här helgen och hittills har jag inte sprungit en meter. Igår satt jag 9 timmar i en hall – handbollsmorsa kallas det. Socialt och bra, många bekanta men inget dagsljus eller frisk luft. För trött av att göra ingenting så inte blev det nån löpning igår. Idag ligger den där möjliga förkylningen på lut och retas, lite förhöjd puls, lite varmkall och lite kill i näsan. Får se om trädgårdsjobb vänder det hela för det hade varit väldigt skönt med en jogg före söndagskalaset i eftermiddag. Vädret är riktigt ledsamt höstigt, vått och rått.

Jag minns förra årets Lidingölopp – mitt första – bitvis otroligt väl. Hur nervös jag var flera veckor före loppet, pastan jag åt på båten till Sverige, känslan av att stå i startledet och ha 30 okända kilometrar framför mig. Trängsel ibland, lagom ibland. Mina salmiakgodisar som jag belönade mig med var 5e kilometer efter femton avklarade – och som förstås klibbade ihop helt och gjorde händerna kladdiga. Smaken av GT-tabletter i munnen, musiken i öronen och till slut familjen som väntat och väntat för att heja. Sonen som kom springande mot mig i en uppförsbacke, hejandes och skrikandes – med en gel i handen. Tårar, svett, trötta ben och glädje. Partier som aldrig tycktes ta slut, backar upp och ner, glimtar av havet, trädgårdsfester och bananer och kladdiga muggar överallt. Upploppet som var så långt bort, spurten som kändes som två kilometer och känslan av att nästan falla ihop efter målgång. Jag grät av lycka och trötthet och den där euforin som uppstår när man klarat något man aldrig trott.

Idag hejar vi på alla som kämpar på Berlin maraton och alla härliga barn som rusar genom Lilla Lidingöloppet på otroliga tider. Där kan man snacka känslor! Skrubbade knän, kramar, tårar och glädjeskrik. Alldeles fantastiskt att se.

 

starten har gått i lilla lidingöloppet 2011!

Annonser

utmattad

Igår torsdag och Tempo Torsdag. Efter en effektiv dag med jobb och Sprout – vi reste till Frankrike och lagade ratatouille och crepes – så landade jag hemma lagom till microregn och intervallträning. Det tog emot att ge sig ut på nytt, huvudet protesterade men jag visste ju att det stod folk och väntade. Då kan man inte fega ur. Världens bästa träningsmotivation, ibland behöver man bara tvinga sig.

Vi blev 6 stycken och eftersom idrottsplatsen var både hal av höstlöv och mörktråkig så höll vi oss på skogsslingan. Den är upplyst och underlaget är mjukt. Vi värmde upp och valde ut en platt sträcka på 400 meter, sen körde vi Olgor tills vi blev vita i ansiktet. Ett tunt, tätt regn följde oss men det var 14 grader och alla jackor åkte av och där for vi av och an, ångandes i fukten.

Det är inte enkelt alls att hålla jämn fart när det kommer små motlut och medlut. Inte heller enkelt att hålla farten uppe när man börjar bli trött där efter 400-400-300 och där nånstans känns det i lungor och ben. Men vi kämpade på, höll vila på 2 minuter och gav oss av igen. Då var det mest benen som protesterade medan lungorna värmts upp bra. Alla orkade, alla kämpade och alla var glada och nöjda när vi lufsade hemåt igen. En timme senare vräkte regnet ner, obarmhärtigt. Vi hade återigen tur med vädret.

Idag vaknade jag med trötthet och yrsel i kroppen, nåt är på gång och jag sitter och jobbar och slöar i soffan. Det blir vila idag och lite kurerande så hoppas jag att känslan drar bort.

Nu är det fredag. Imorgon Lidingölopp och på söndag Berlin marathon. Många vänner som springer och jag hejar på dem allihop.

 

let´s talk chocolate

Det snackas för lite choklad. Måste vi ändra på. Höst – tråkväder – jobbpress – depp. Välkänd spiral. Choklad hjälper! Den lilla bönan är Superfood No 1 – den är extremt rik på antioxidanter (tydligen högst av alla uppmätta livsmedel), den innehåller vitaminer, krom, zink, magnesium och nyttiga fetter. Theobromin fungerar uppiggande (som koffein) på många olika sätt – kakao har länge använts som afrodisiaka …

För att dra nytta av kakaobönans fulla potential bör man använda rå kakao, dvs kakao som inte är rostad. Den finns att köpa i hälsokostbutiker (har också sett den i en del vanliga livsmedelsbutiker). Den är dyrare – men man kan trösta sig med att den är många gånger nyttigare för kropp och knopp. När man köper vanlig choklad (inte om, utan när …) är det vettigt att titta efter ekologisk och rättvisemärkt. Tyvärr förekommer det barnarbete på plantagerna och även Fairtrade-certifierade odlingar har använt barnarbetskraft, men organisationen arbetar iallafall för att förbättra villkoren för odlarna och regionerna.

Jag är självutnämnd chokladtestare och jag köper gärna nya sorter när jag hittar. Alltid minst 70%, jag provar gärna olika sorts bönor och jag kan aldrig riktigt hålla reda på vilken jag gillar bäst – men jag hittade faktiskt en Fairtrade-märkt 70% på Lidl av alla ställen och den var otroligt god. Annars är deras andra märke också bra. Jag har en logik som går ut på att om jag äter bra choklad så kan jag stilla mitt godissug (och köper alltså mindre lösgodis). Det funkar rätt bra. Däremot går det åt en hel del choklad här hemma. Jag kan lätt äta 30-40 g om dan. (Låter lite men det är nästan en halv kaka …) Det är inget som bekymrar mig det minsta om jag ska vara helt ärlig. Det är inte chokladen som orsakar mina mjukare delar, det är isåfall brist på rörelse – empiriskt testat.

Idag gjorde jag chokladbollar. Lånade recept av Sara, modifierade lite och här är resultatet. Jag använde rå kakao för första gången – jämförde med vanlig och om något tyckte jag att den var fylligare och mildare i smaken. Toppbetyg. Inte mätte jag upp heller när jag mixade ihop, ni får prova er fram  …

  • Mandelmjöl, ca 1.5 dl
  • Rå kakao, ca 4-5 msk?
  • Kokosolja, ca 2 msk
  • 10 urkärnade dadlar

Mixa ihop – om det blir för torrt så tillsätt lite mer kokosolja. Alternativt mer mandelmjöl om för vått och mer dadlar för mer sötma. Rulla till bollar eller platta ut till en kaka och skär i bitar. Ställ i kylen en stund, de blir ännu godare då.

Nu tar jag en antioxidantboll till mitt te och fortsätter jobba undan. Ikväll väntar Tempo Torsdag – det behövs extra energi för det passet!

i rörelse

Det blir en del rörelse i höst. Inte bara rörelse som i motion – även om jag hoppas att det blir massor av den sorten – utan också i livet i övrigt. Jag planerar för hur företaget ska kunna utvecklas och röra sig framåt. Små steg, men i rätt riktning. Det är bra att göra misstag i liten skala, men sen måste det finnas en balans så att man också vågar ta kalkylerade risker. Det lät väl vuxet och bra. Hm.

Resa är också rörelse. Några vändor till Stockholm är inbokade, bland annat en familjehelg i oktober. Hoppas vi hittar något kul att göra – jag har en lista med funderingar. Sen är det boendet – vill man bo på hotell eller ska man testa något roligare, som Långholmens vandrarhem eller af Chapman?

Om allt går som det är tänkt så blir det också ett roligt event i storstan i början av november, men det får jag återkomma om. Går sen den dagen bra så finns det fler av samma sort inplanerade!

Rörelse i form av motion blir det mer och mer. Jag mår bra av att röra på mig varje dag – och det räcker med en rask promenad för att kroppen ska bli glad. Jag känner hur benet blir bättre för varje dag. Fantastiskt skönt. Tack till alla som har skickat uppmuntran, en ischiasnerv i kläm är verkligen inget att bli knäckt för men jag har ändå blivit glad för alla era vänliga tankar.

Igår körde vi en verkligt Tuff Tisdag. Jag tror att alla blev ganska trötta, men om man vågar ta i lite extra ibland så märker man hur man utvecklas snabbare. Nästa gång blir det lite lugnare – och däremellan ska vi våga oss på lite intervaller på Tempo Torsdag imorron. Det är härligt att röra sig i grupp. Man orkar så mycket mer, man vågar vad som helst och man blir så mycket gladare när man får dela upplevelsen. Tack till alla som orkar komma och som ids lyssna på mitt tjoande – det är nog ganska påfrestande ibland …

Nu ska jag sätta den här kroppen i rörelse iallafall. Jag vet inte om det stämmer som det påstås, att bara 15 minuters motion om dagen räcker för att förbättra formen. Man kan ju alltid testa! Dags för BodyRock, en dusch och sen iväg på lunchträff.

de här små mungbönorna är också i rörelse – de står mörkt för att groddas och så sköljer jag dem nån gång per dag – man ser hur de växer för varje dag!

 

energispiral!

Energi kan komma från så många olika håll, har ni tänkt på det? När ett gammalt invant mönster bryts och man lär sig något nytt, när man överkommer hinder och får saker gjort, när man får – eller ger – en kram. I morse fick jag en oväntad kommentar som gjorde mig väldigt glad, som handlade om att jag hade förmedlat energi – men den fungerade verkligen lika bra på andra hållet. En positiv spiral!

Jag fick en fin start på dagen idag – en varm och sömnig pojke som kröp upp hos mig i sängen och konstaterade att ”det är tur att det är så varmt och skönt under täcken, för då blir man mer kramig”. Sant.

Fortsatte med den planerade promenaden, i mjukisbyxor och mannens softshelljacka traskade jag en halvtimme i tråkgrå höstluft, men jag var glad inuti när jag kom tillbaka.

Den här tisdagen har redan skänkt massor av energi och klockan är inte ens nio på morgonen. Kan inte annat än att bli en väldigt bra dag!

Om man vill ha oretuscherade frukosttips så kommer ett här: Naturell kesella (kvarg som man säger här), färsk sojamjölk, nektarin, krossat linfrö och pumpakärnor. Mer protein än i vanlig yoghurt, lite tuggmotstånd och nyttiga fetter från frön och bra kolhydrater och vitaminer från frukten. Det här tycker jag om att starta dagen med! Rooibos-te till det.

 

 

rock me baby

Nu händer det grejer. Tanten har slutat skjuta upp allting. Jobb har gjorts, middag har lagats och kroppen har tränats enligt plan. (För säkerhets skull skrev jag den här meningen INNAN jag tränade så att jag säkert skulle göra det – presterar bäst under press.) Det blev en joggpromenad som uppvärmning – kort ärende kombinerat med motion, bästa sorten. Typ 4 km. Sen ett bra BodyRock pass på det. HÄR hittar du passet jag gjorde. Kort men svettigt. Nu känns det fantastiskt!!

Idag är det ju Green Day. Alltså, veckans gröna dag. Förra veckan hade vi faktiskt 3 vegetariska dagar – utan att egentligen tänka på det. Idag testade jag tofu. Intressant! Det blev bra, men kan nog finjusteras en del. Jag läste att tofu bör marineras och det försökte jag, men ok kan bli bättre. Återkommer när jag har ett bra recept.

Jag grävde också fram vårt oanvända våffeljärn och gjorde mandelmjölsvåfflor. Helt fantastiskt goda – inte som vanliga men alls inte långt ifrån. Pojkarna gav dem 10 poäng. Serverades med matteprovsläsande och engelskaförhör.

Imorgon bitti står det promenadjogg på schemat. Är ni på??

 

 

 

 

 

 

 

det gick!

Jag sparkade ut mig själv i regnet igår – och min fina regnjacka levererade. Förvisso blöt på insidan men det var snarare av min egen värme än regnet. Jag frös inte och det var just sådär skönt som jag hoppats att det skulle bli. Framförallt ganska stolt över att jag inte bara stannade inomhus.

Igår gick också strandmarathon och halvmarathon av stapeln här. Många sprang och kämpade i ännu ett nedkylt och regnigt lopp. Jag undrar hur sannolikt det är att nästan alla lopp på ett helt år drabbas av skitväder, i Sverige och Finland. Det ska bli intressant att se hur Lidingöloppet blir på lördag, jag hörde nån rösta på risk för snö …

Eftersom det är ny vecka och eftersom jag faktiskt lyckades övertala mig själv till träning igår så kommer här en veckoplan som borde gå att följa, för bättre välmående!

  • Måndag: Uppvärmningsjogg och inomhusstyrkepass – får bli BodyRock idag. Behöver piggas upp.
  • Tisdag: Morgonpromenadjogg och Tuffa Tisdag
  • Onsdag: Yoga – förhoppningsvis
  • Torsdag: Morgonpromenadjogg och Tempo Torsdag!
  • Fredag: Yinyoga
  • Lördag: Jogg när pojkarna har handbollsturnering, något ska man väl kunna få in?
  • Söndag: Vila – eller så tar vi lördagens jogg här.

Nu sitter jag här med målarfärgsdoft i näsan och jobbar. Nya Sproutkurser startar i slutet av oktober och det gäller att marknadsföra dem ordentligt. Det blir nytt i Helsingfors, Munksnäs, Grankulla och Mattliden – hör av er om ni är intresserade!

Mamma och pappa har åkt hem igen. Vi är en lyxkompost och välklippta syrenbuskar rikare, förutom sällskapet då. När man bor långt från varann är det alltid lika vemodigt att skiljas. En del av vuxenlivet.

Varm tröja på – fram med ullunderställen. Hej hösten!