fantastiskt misslyckat

Jag läser en del bloggar om träning och hälsa och kost. Idag har jag försökt komma ikapp lite, läst om helgens olika lopp och rundor och plötsligt slår det mig hur fantastiska alla är. Det är vackra bilder, det är insikter och peppning och underbar mat och otroliga prestationer. Det är ”man minns aldrig de uteblivna passen men väl de man gör” och andra klokheter. I långa rader. Jag skriver inte det här för att vara ironisk. Tvärtom. Jag blir bara helt matt. Det är nämligen inte så uppåt här just nu, på träningskosthälsomatpeppfronten. (har ni hört den förut …?)

Man kan lätt tro att de flesta träningsbloggare lever just som de lär. I det där fina foto-ljuset med de härliga jordgubbarna, morgonpassen och coltingpannkakorna. Jag hoppas nog att det inte är så, helt och hållet. För om det verkligen är så perfekt så blir min oförmåga ännu jobbigare. Den där som sitter på min ena axel (och går under ett otrevligt öknamn) skulle gärna se att det låg en del undangömda Karamellkungenpåsar och chokladpapper (om än 70%-igt) i skåpen runt om hos träningsbloggarna. Den skulle också gärna se uteblivna träningspass av typen ”jamen-jag-orkar-inte-jag-struntar-i-det”. Den skulle till och med nöja sig med en skymt av en cellulit eller två. Eller en noppig träningströja? Något? Snälla? …

Jag har bytt ut 40 löpkilometrar i veckan mot 0. Jag har bytt ut Tuffa Tisdagar mot Chockerande Chokladdagar. Jag har bytt ut ”Wow, jag är ju på väg mot bra form” mot ”Det blir bara pannkaka av det här – och den sitter visst på rumpan”. Jag har gett upp. Det har varit en lite skuttig resa neråt men just nu är det nog lågvattenmärke för mig. Tänker inte ens nämna vad jag har inmundigat den senaste helgen – alla träningsbloggare skulle få hicka. Här snackar vi nämligen inte om att unna sig på det där bra sättet. Det här har varit att missunna sig. Inte ens fastetiden har hållts.

Så – nu sträcker jag ut handen. Finns det fler som jag? Eller är alla andra sådär perfekta? Nä, jag vill inte höra att ”ibland byter jag ut keson mot en matsked vaniljglass”. I want the full monty. För visst trillar ni väl också dit? och framförallt – hur gör ni för att komma på rätt köl igen? För att ta det där steget ut genom dörren och börja om?

Jag behöver era tips. Gärna med garantier. Typ en såndär ”du klarar Lidingöloppet med glans”-garanti. Det skulle jag verkligen behöva.

 

 

 

Annonser

10 comments

  1. Haha, känner lite igen mig 🙂 Visst tränar jag mycket, men kostfronten är väl sisådär för tillfället. Jag orkar inte laga bra mat åt mig själv när jag är ensam på dagarna. Idag åt jag en Ben & Jerrys. Själv. Och så nån bit Toblerone. Det var min kost och det sprang jag 19 km på. Sen åt jag lite tortillas när jag kom hem. Känns det bättre? Jag har celluliter på baklåren också 🙂

  2. Du är såååå klok Anna! Klart att ingen (!) är så perfekt som de försöker framställa sig…
    Jag tar åt mig lite, men samtidigt vet jag att jag vid ett par tillfällen har skrivit om uteblivna pass och en Riesen-påse, en pecannöt/havssalt chokladkaka, så jag tar inte åt mig till 100 %. 😉

    Bra skrivet! Hoppas många erkänner.

  3. Du är långt ifrån ensam kan jag lova dig. Jag är i och för sig ingen ”fit-brud-utan-celuliter-som-tränar-flera-timmar-om-dagen-och-är-snygg-på-kort” men jag försöker i alla fall så gott jag kan. Jag har toppat och dalar hela tiden. Mina bästa motivations medel är ett hårt träningspass som får de glada endorfinet att pumpa. För när de pumpar är livet roligare nyttig (ibland tråkig) mat bättre. Endorfinena motiverar till att ta sig framåt och vilja mer.

    Hoppas det vänder för dig snart. Att du finner lusten och orken för att vända det negativa till positiva saker.

  4. Du är nog jätteduktig ändå! Det är ju inte länge sedan du tränade hur fint som helst, sprang ett halvmaraton utomlands i fin fart mm.mm. Men jag förstår nog vad du menar. Det är nu drygt 8 veckor sedan mitt ben pajade. Trots litet rehab, har det enda varit så illa att jag länge inte kunde göra något alls. Jo, det jag gjort är att jag ätit minst lika mycket som tidigare, utan att göra av med energi genom att röra på mig, blivit sugen på att stup i kvarten äta pizza och annat liknande, och känner mig som en gödd kossa, flodhäst, heffaklump, dronten Edvard, you name it! Jag har släppt in herrarna Ben & Jerry i vårt hem på nytt, och fotbolls-EM med typiskt match-tilltugg gör sitt. Jeansen är spändare än förut, jag tycker jag ser eländig ut i träningskläder och kan för mitt liv inte förstå hur jag skall komma igen överhuvudtaget, för att inte tala om hur jag skall klara av något Midnattslopp eller Lidingölopp. Om jag nu någonsin mera kan springa (tänker jag då jag är dyster). Jag gjorde ett fint ryck på gymet för en vecka sedan och njöt verkligen, men sedan har jag inte hunnit gå dit igen. Dessutom lyckades jag faktiskt få ryggen att börja bråka pga att jag antagligen tog i häftigare än vanligt med träning för övre kroppen, då benet inte kan ta så mycket. Men vi kommer igen hör du! Och om man klarar av att äta hyggliga mängder med grönsaker, frukt och bär varje dag är det säkert inte hela världen om man då och då klämmer ner någon bit choklad, eller något annat man anser vara ohälsosamt.

  5. Problemet med bloggar är att man läser många olika, men så buntar man ihop dom i sitt huvud och tycker att ALLA springer ultra, springer jätte fort, satsar på triatlon, äter lchf, äter groddar, vägrar socker, jogar varje morgon, springer tio km till jobbet, springer på lunchen, åker på semester hela tiden och spenderar en massa kvalitetstid med sina barn. helst sportandest. Sanningen är ändå att det inte är så. Alla gör något ”bra” och bloggar om det, och så är man lite tystare med sina celluliter, sin hamburgare och sin säck lösgodis. Jag lever enligt ”Perfect is boring” och klämmer i mig vad jag tycker. Dessutom är jag en hejare på sofflocket.

  6. Tack. Tack. Tack. Bästaste läsarna i världen. Det känns bättre idag, inte minst för att jag ju också inser att alla andra inte är sådär perfekta hela tiden. Men som Förvånad skriver – vi kommer igen!!
    Jag började dagen med en modest promenad, lägger snart upp en beskrivning på hemmagjord TRX och sent ikväll ska jag njuta av en midsommarjogg. I hela 15 minuter. Inte mer.

    Det är ju högst värdsliga problem, det här. Faktiskt.

    ha en alldeles underbart vanlig onsdag allihop.

  7. Oh vad bra inlägg!!! Det är ju så himla lätt att tro när man läser bloggar att alla är så himla perfekta hela tiden. Men det är ju en väldigt liten del av ens liv som visas upp i bloggen… Jag tror många träningsbloggare inte ”vågar” skriva om sina misslyckanden. Jag försöker visa en ärlig bild kring vad jag tränar (typ bara promenader just nu….) och vad jag äter, jag vill visa en sund bild där jag är mänsklig och där ingenting är förbjudet samtidigt som jag inspirerar till ett hälsosamt liv.

    Tråkigt at höra att du har en svacka. Det har vi alla ibland! Kan vara svårt det där att ta tag i allt, för mig brukar det fungera ifall jag har ett klart och tydligt mål med vad jag gör. Typ anmäla mig till ett lopp eller något. Just nu har jag en liten träningssvacka eftersom jag har en rygg som inte håller till så mycket, och det är skitsvårt måste jag erkänna! Det är en utmaning.

  8. aldrig känner man sig så tråkig och utanför lådan som när något inte går som planerat, som en skada eller när man är sjuk. då är allt skittråkigt. jag tror fua är inne på något viktigt: man jämför det bästa hos alla andra med det sämsta hos sig själv – eller för att prata bloggar, man minns det bästa/roligaste hos alla bloggar och jämför det med det tråkigaste i sitt eget liv just nu.

  9. Amen! Jag har inte gjort annat än slarvat, så det är lugnt. Samtidigt som jag stressar med olika lopp och mål så tänker jag på att det faktiskt är sommar och då MÅSTE man njuta, det bara är så. Hos oss har det blivit glass, pizza, choklad (vilket jag förut inte åt) mm. Har slöat hemma, druckit en öl och varit på länk eller till gym då det har känts bra. Ja, jag kan i varje fall säga att jag njutit av vår semester istället för räknat kalorier eller fetter. Jag förösker vara hälosam och tycker ännu att jag är det. För mig är det mer hälsosamt att kunna unna sig ohälsosamma saker än att undvika allting och tro mig jag vet, för jag har varit den som undvikit allting, inga roligt, bara tråkigt helatiden! 😉 Njuuuut Anna av den fina sommaren och alla godheter det finns, träna när det känns bra, vi har hela vintern fylld med tråkig tid att träna på. Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s