ajajaj

Cykla utan cykelbyxor. Det går ju, men det är inte så behagligt. Iallafall inte när man stannat och ska sätta sig igen.

Idag tog jag mig i Kari Traa-kragen och gav mig av på en runda som såg väldigt lång ut, men som visade sig bara vara knappa 27 km. Så i cykelsammanhang inte speciellt långt. I Anna-sammanhang: helt tillräckligt. Intressant när man är van vid att flåset är det som gör en trött – på cykel är det benen som tar slut. Rundan runt Bodom-sjön är fantastiskt vacker, allting är illgrönt och nyutslaget och till och med kirskålen bidrar till skönheten. Men, den är kuperad. Inte lite, utan som i en seriestrip: uppner uppner uppner. Jag är för feg för att brassa på nedför och inte stark nog att trycka på uppför, men jag hade roligt och njöt av vårregnet, helt vindstilla och varmt. En fin tur. Nu ska jag stretcha och stärka och massera lite.

Inväntar middagen. Det kom visst en viktig hockeymatch emellan. Finland-USA i kvartsfinal. Jag lär få vänta ett tag …

men hur GÖÖÖR man för att inte få med sin jätterosa arm i bild? rynkig, osminkad och regnad på, med ny Kari Traa-topp.

Annonser

2 comments

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s