av allt som kan gå fel

Okej, det skulle springas. Jag satt och fixade och jobbade och kom förstås iväg för sent. Som vanligt. Alldeles för vanligt. Lille Bengt följde med, det blev gymmet och planerade intervaller på löpbandet. Kom fram. Hade glömt vattenflaskan. Hittade inget ledigt skåp. Tappade en vante. Kastade mig in i lokalen, 40 min kvar att träna på and counting. Löpbanden upptagna. aaarghh. Lille Bengt börjar dra i maskinerna, jag förmanar. Löpbandet ledigt. 35 minuter kvar. Upp å börja gå. Ställa in klockan och poden. Nähä, glömt footpoden, skit också. Får översätta km/h till min/km medan jag kutar. Alldeles för kort uppvärmning. Första intervallen på 2000m – flåsigt. Lurarna kryper så sakta ut ur öronen, funkar tydligen inte på löpband – men de sitter ju som berget när jag springer utomhus. Konstigt. Petar in dem, vilar, väljer ny schlagerdänga, rusar bort till kranen och dricker och så igång med nästa intervall. Flåsigt igen, ökar farten. Funkar. Bra ben. Lille Bengt börjar experimentera med löpbandet bredvid mig. Jag försöker kommunicera men han är koncentrerad och hör inget, gömd bakom sina egna stora hörlurar. Jag viftar och försöker få bort honom, han petar på en knapp å far baklänges tjoffiniväggen. Ruskar på sig och reser sig. Flinar. Jag suckar och kutar vidare. Vilar kort och börjar på sista intervallen, blir arg och ökar farten lite till. Lille Bengt tränar testar trappmaskinen till vänster om mig. Går inte att bli avkastad från den, tryggt. Han trampar på med sina smala ben och viftar takten med händerna. Jag dör svettdöden på mitt löpband, men höjer volymen och är plötsligt klar. Pust. Rusar ut, känner mig som mamman i boken om Jason (hon som springer över sidorna med Jason hängandes från sin hand, liksomiluften), krånglar på mig varm jacka över svettiga mig, kastar oss i bilen och åker hem.

Lille Bengt hann till slalomträningen och han fick mat i magen före dess. Hem kom han precis, stolt som en tupp med fläskläpp och blod på fartdräkten. Det var väl inte hans fel att skidan löste ut mitt i värsta svängen, eller vad? Nu är det saga och det är eld i öppna spisen. Jag djupandas och tycker att dagen ändå blev ganska bra.

 

ungefär såhär, fast som tjej

Annonser

One comment

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s