trött, tröttare, segast

Alltså, vad ÄR det med kroppen. Den gör inte som man vill och det är ju förbaskat konstigt. Här matar jag den med alla möjliga godsaker och så vill den inte samarbeta. (eller, är det så att kroppen försöker visa att den inte vill ha några godsaker? hm …) Tog mig ut på en runda idag, hade stämt träff med en löparkompis och det, kan jag säga, var en väldig tur. Jag hade annars vänt efter en kilometer och släpat mig hemåt igen. Det var HEMSKT idag. Inte sällskapet, då – det är alltid lika trevligt att ha andra i sin närhet när man joggar, men springet. Springet, eller snarare frånvaron av springet i benen, var alldeles uschligt idag. Det kändes tungt och stelt och urjobbigt från början till slut. Jag fick böja mig och gå i Jorv-backen, vilken nesa.

Hem kom jag, svettig och trött och kollade klockan. 11.6 km, i 5.40 fart. Pulsen var uppe som mest i 182! Har inte haft sån puls på länge. Undrars om det är förra veckan som spökar i kroppen, det är tungt att åka utför även om det kanske inte känns så just när man är mitt i skidandet.

Inga fler sådana här skräp-pass, tack, hör du det kroppen?

såhär bra kändes det i torsdags, när jag sprang i bergen. Långt från dagens blä.

Annonser

3 comments

  1. Ganska hög puls? En förkylning på kommande? Eller så var det bara den här ena gången – kroppen trött efter resan?

    Hoppas det känns bättre imorgon 🙂

  2. Nä, det gick fortare än jag trodde, men jag brukar inte känna mig så slut när jag håller den farten. Det var nog bara en riktigt dålig dag – känns nog bättre nästa gång.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s