Månad: januari 2012

tufftuff tisdag!

Alltså, vilket gäng. Inte tror man att det ska dyka upp 6 tuffingar när det är minus 16 grader ute. Men, där kom de joggandes, väl påpälsade, från olika håll. Vi fick till och med en ny glad medlem idag, verkligen roligt. Det blev uppvärmning mest hela passet, vi varvade styrkeövningar med pulsövningar så att vi inte skulle frysa sönder, men konstigt nog blev jag inte kall en enda gång. Man fastnade lite med vanten i trappräcket när vi gjorde tåhävningar, man var inte så sugen att sätta tungan på den där metallen precis …

Jag sprang dit och hem och en liten extrarunda och fick ihop planerade 10 km – jag är i fas med programmet! Det är tjohejs för en listfreak som jag.

Idag hade jag följande på mig: tunnare långkalsonger, tjockare fleecelångkallingar, tunna fladderbyxor utan foder. Icebreaker långärmad tunn ulltröja, Arcteryx långärmad höghalsad ulltröja (båda är underställ), löparjacka plus en fleece utanpå. Reflexväst. Tunntunna ullfingervantar, löparvantar och stickade ylletumvantar. Buff och tight löparmössa. Ullstrumpor (Smartwool) på fötterna, Salomon Speedcross 3 på det och jag frös inte ett dugg. Fleecen var kanske lite att ta i, men eftersom vi skulle varva stillastående med rörelse så ville jag inte ta risken. Nästa gång tar jag bara en tunn väst under löparjackan istället. Blir lite lättare att röra sig då.

Enda problemet med den här löpningen är att jag är hungrig 24-7. Faktiskt. Har precis ätit middag och är hungrig igen. Det är hopplöst. Nån annan som har samma problem? Inte kan man fortsätta äta halv elva på kvällen, det är ju inte så fiffigt. Hm.

 

 

 

hemmakontoret

Jag sitter hemma och jobbar nuförtiden. Det finns inga pengar att hyra kontor för och det går ganska bra att ha kontoret i huset. Jag ska däremot inreda lite bättre, såg att Ikea faktiskt hade fått riktigt fina förvaringsgrejer till kontor, så det blir ett besök där i veckan.

Fördelar med att ha kontoret hemma:

  • Man behöver inte klä på sig nåt speciellt. Just nu är det fokus på att hålla värmen, vårt gamla trähus är lite kylslaget när det är mer än minus tio ute.
  • Man får vara ifred, inga högljudda telefonsamtal vid skrivbordet bredvid.
  • Man behöver inte äta otäck lunch i lunchrestaurangen, för sån finns ju inte hemma.
  • Man kan slira lite och läsa tidningen, ta en promenad eller vika lite tvätt.

Nackdelar med att ha kontoret hemma:

  • Man behöver inte klä på sig nåt speciellt. Blir rätt trist i längden. Jag ser definitivt inte ut som flera andra vardagstjusiga bloggerskor när jag jobbar hemifrån. Om ni har vägarna förbi så ring först …
  • Man får vara ifred – det blir väldigt tyst och ensamt här på dagarna.
  • Man kan inte äta lunch i lunchrestaurangen – här får man fixa sin egen mat. Oftast ett underligt hopskrap av vad som finns i kylen. Keso är min livboj, så mycket kan jag säga.
  • Man kan slira lite – vilket innebär att det man tänkt skulle bli klart med stor sannolikhet skjuts upp till en senare timme. Ofta efter nio på kvällen.

 

det här var mitt kontor idag, framför brasan

min assistent

frukost idag – blåbär, granatäpple, naturell yoghurt, keso, linfrö och nötter

Nu är det dags för Tuffa Tisdag – i 14 minusgrader. Vi får väl se om det kommer någon … Jag måste ju iallafall vara där, tokigt om ledaren skulle fega ur på grund av kyla.

vinterbacke!

En alldeles vanlig måndag, förutom att det är vittvitt ute och minus tolv. Jag gillar vintern, men ogillar att vårt burspråk är otätt som en inkontinent katt. Man ska inte stå där för länge om man vill behålla värmen, det är säkert.

Jag har lovat chefen (alltså mig själv …) att inte slira från träningsprogrammet den här veckan. Förra veckan flyttade jag och pusslade och skar i ändarna så det blev till slut nästan ingenting kvar.

Jag körde lager på lager med fladderbyxor överst och faktiskt en fleece istället för löparjackan idag. Alltid ull underst, då håller man sig varm. Mössa, buff, fingervantar och ulltumvantar överst, jag tycker inte om att frysa när jag värmer upp. Musik i öronen idag, jag fixade allt i bilen, gömde sladdarna fint och stoppade in pippilottorna under buffen och allt var så perfekt, tills jag gick ur bilen och sträckte på mig och så sproingggg så lossade sladden förstås från ipoden och jag fick göra om allt igen. Ingen lust att springa framåtböjd idag.

Det blev uppvärmning och sen 2 x 10 backintervaller, 45 sekunder långa. Hann just precis, allt tar ju längre tid än man trott. Men benen var med mig, jag kände mig rätt stark fast lite vinglig i knäna och framförallt är det ju grymt att springa backe med musik i öronen. Vrålade med till David Bowie, Robyn, all schlager jag har och lite annat. Tänk vad man kan bjuda på en måndagkväll i Esbo centrum.

Ett av de där ”å nej jag vill inte”-passen som faktiskt blev alldeles härligt!!

Idag blev det viltskav. Kan rekommendera, enkelt och gott. Bara fräst rödlök, blandad svamp, viltskav och så en burk créme fraiche med konjak-å-kantarellsmak. Lite soja, salt och viltfond som smaksättning. Rivna morötter och äpple till.

 

 

sweaty Sunday

Idag var det inte jag som svettades, dock. Uppstigning 6.15 och sen packning och frukostbestyr och transport till handbollshallen för träff halv åtta. Rätt trögt en söndagsmorgon faktiskt. Första matchen klockan 8 och sista 17.20 – men dagen bjöd på en massa glädjeämnen i form av kämpande småkillar, målcirkus, energitoppar och -dalar och en väldigt otippad finalmatch. Killarna vann silver, fullständigt oväntat och otroligt roligt. I bilen på väg hem pratade vi om skillnaden mellan att förlora guldet och att vinna silvret, jag var ganska nöjd att jag just nu läser Olof Röhlanders bok Det blir alltid som man tänkt sig. En hel bok med verktyg hur man tänker rätt och tränar sig mentalt starkare. Ska berätta mer när jag läst ut den!

Gårdagens runda känns lite i knäna och det var planerad vilodag idag, så jag har inte ett dugg dåligt samvete för att jag inte deltagit i några svettiga aktiviteter. Tog en kylslagen promenad på en sådär 20 minuter men det ledde bara till röd nästipp och frost i ögonfransarna.

Veckan bjuder på ny månad och nya utmaningar. Ska få färdigt en massa jobbsaker, ska ha en bra träningsvecka och så ska jag börja slipa två gamla innerdörrar. De har liksom blivit förbisedda under hela vår renovering och jag retar mig på det rätt ofta. Typ lika ofta som man sitter och finurar på toaletten eftersom man då har den ena av dörrarna mitt framför nosen.

På Unna Mig-fronten står god mat och kanske, kanske en prenumeration på nån bra tidning. Eller så unnar jag mig att köpa Office-program till min nya Mac, så att jag slipper bli vansinnig när jag försöker använda Open Office.

Träningsplanen ser ut såhär:

  • Måndag: 60 min löpning inklusive backintervaller
  • Tisdag: Tuffa Tisdag – med mycket varma kläder!
  • Onsdag: Vila
  • Torsdag: Hathayoga på morronen plus intervallträning på kvällen
  • Fredag: Vila
  • Lördag: Långpass
  • Söndag: Vila

Just det, skulle ju yoga typ 30 minuter per dag också …

röda bär på vintrig gren

långlördag

Imorse åt jag gröt till frukost. Med keso, sojamjölk, äpplen, nötter och kokosflagor. Det var himlans gott. Bra mat när man ska springa. Solen färgade himlen rosa och det kändes som en bra morgon.

 

Jag packade lite proviant och åkte mot Drumsö, hämtade upp några trevliga personer på vägen och var i tid på Maritims parkering. Vi blev faktiskt ett gäng på 10 personer, plus hund och barnvagn med innehåll. Väldigt trevligt att träffa personerna bakom bloggarna Fua, Mammaspring och Förvånad. De var förstås lika trevliga som jag trodde efter att ha följt deras äventyr en tid via bloggarna.

Vi sprang två varv runt Drumsö, ett tredje var planerat men de flesta var ganska nöjda med två – det blev ändå 21 km. Jag var inte trött men ganska stel och lite frusen – det var riktigt bra att för en gångs skull springa långpass långsamt, men jag fick lite känningar i knäna eftersom man springer annorlunda när man springer i lägre fart. Blev glad när jag såg att medelpulsen landade på 130 och max på 150, ett fantastiskt pass för grundkondisen!

 

Jag glömde fotografera, så jag lånar ödmjukast bilden från Mammaspring

En kort dusch (i vårt hus är varma duschar aldrig långa, vi MÅSTE byta ut det där värmesystemet) och en lunch senare så mår man bättre än bäst. Ser fram emot middag hos vänner ikväll – den här lördagen får fulla poäng.

 

 

att må bra …

… kommer ibland av sig självt, ibland får man göra rum för det. Jag har inte jobbat på kontor sedan i juni och trots att jag har rejält dåligt samvete för det (läs: varför tackade jag nej till det där säkra jobbet och valde att starta eget jag är ju dumihuvet) så har jag fått höra mer än ett par gånger att jag ser ut att må bra, alldeles just nu. När jag tänker på det så stämmer det nog. Jag har haft förmånen att få fundera lite, jag har slappat, gjort ingenting, tränat, tänkt, planerat, fixat, varit hemma, varit med barnen, tränat lite till. Det syns nog, att man har haft tid att slappna av. Det kan inte pågå forever, men har funkat fint fram tills nu. Det är samtidigt synd att konstatera att en tids ledighet gör så stor skillnad på hur man mår – för att jobba är förstås nödvändigt, men också ofta roligt och utvecklande. Ofta vet man inte hur stressad man varit förrän man verkligen bryter och gör något annat, som ger lite perspektiv.

Just nu mår jag allra bäst av att hinna prata mer med mina finurliga små grabbar – det kommer så mycket kloka och roliga funderingar. Idag talade vi om hur man ska benämna homosexuella, för ”homo” är ju inte så trevligt, det visste båda. ”Bög” gillade de inte heller, det lät taskigt. Jag lovade att fråga vännen M om saken, han borde veta. Sen kom vi in på presidentvalet och det funderades lite på den saken. Det bråkas mycket också, senaste utbrottet var för 30 sekunder sen när de tyckte att glass var helt nödvändigt trots att de inte orkat äta ordentlig middag. Jag sa nej, de vrålade tillbaka att jag var världens sämsta mamma. Vilken tur att man är gjord av teflon, allt bara rinner av en …

Imorgon försöker jag mig på årets första långjogg. Har därför ätit lite mer mat ikväll och är förstås orimligt trött. Tänkte se en film lite senare, men jag tuppar väl av i soffan. Det har jag också lärt mig av min mamma, förresten! (sorry, mamma …. ). Det är Fua med flera som arrangerar joggen, den börjar klockan 10 på Drumsö. Kom med om ni har några timmar över! … och om ni bor i grannskapet.

Nä, hörni. Nu blir det godis i soffan. Yes – godis. I give in. Jag får lov – så springer jag långt imorron.

av allt som kan gå fel

Okej, det skulle springas. Jag satt och fixade och jobbade och kom förstås iväg för sent. Som vanligt. Alldeles för vanligt. Lille Bengt följde med, det blev gymmet och planerade intervaller på löpbandet. Kom fram. Hade glömt vattenflaskan. Hittade inget ledigt skåp. Tappade en vante. Kastade mig in i lokalen, 40 min kvar att träna på and counting. Löpbanden upptagna. aaarghh. Lille Bengt börjar dra i maskinerna, jag förmanar. Löpbandet ledigt. 35 minuter kvar. Upp å börja gå. Ställa in klockan och poden. Nähä, glömt footpoden, skit också. Får översätta km/h till min/km medan jag kutar. Alldeles för kort uppvärmning. Första intervallen på 2000m – flåsigt. Lurarna kryper så sakta ut ur öronen, funkar tydligen inte på löpband – men de sitter ju som berget när jag springer utomhus. Konstigt. Petar in dem, vilar, väljer ny schlagerdänga, rusar bort till kranen och dricker och så igång med nästa intervall. Flåsigt igen, ökar farten. Funkar. Bra ben. Lille Bengt börjar experimentera med löpbandet bredvid mig. Jag försöker kommunicera men han är koncentrerad och hör inget, gömd bakom sina egna stora hörlurar. Jag viftar och försöker få bort honom, han petar på en knapp å far baklänges tjoffiniväggen. Ruskar på sig och reser sig. Flinar. Jag suckar och kutar vidare. Vilar kort och börjar på sista intervallen, blir arg och ökar farten lite till. Lille Bengt tränar testar trappmaskinen till vänster om mig. Går inte att bli avkastad från den, tryggt. Han trampar på med sina smala ben och viftar takten med händerna. Jag dör svettdöden på mitt löpband, men höjer volymen och är plötsligt klar. Pust. Rusar ut, känner mig som mamman i boken om Jason (hon som springer över sidorna med Jason hängandes från sin hand, liksomiluften), krånglar på mig varm jacka över svettiga mig, kastar oss i bilen och åker hem.

Lille Bengt hann till slalomträningen och han fick mat i magen före dess. Hem kom han precis, stolt som en tupp med fläskläpp och blod på fartdräkten. Det var väl inte hans fel att skidan löste ut mitt i värsta svängen, eller vad? Nu är det saga och det är eld i öppna spisen. Jag djupandas och tycker att dagen ändå blev ganska bra.

 

ungefär såhär, fast som tjej