när allt stämmer

Store Bengt frågar: ”mamma, kanske vi kan ta en joggingtur?” Lille Bengt bekräftar ”det vore faktiskt ganska skönt”. ??? Okej, vi byter om och diskuterar hur man ska klä sig bäst när man ska ut och springa, skorna knyts med koncentrerad min och vi övar på lite löpstilar i hallen. Off we go. Jag väntar på ögonblicket där a) lille Bengt börjar vråla ”jag har ooooont i siiidan” och b) store Bengt tvärstannar med sur min och vägrar springa ett steg till – men det händer inte. Inget bråk, inga sura miner, bara lite trötta ben som men vi vilar med jämna mellanrum och plötsligt har vi joggat runt slingan tillsammans, för första gången. Glada, trötta men väldigt stolta pojkar. Allt bara stämde.

Det är härligt att se när barn springer. De behöver inte fundera på sin löpteknik, den är oförstörd och naturlig, utan tunga hälar i marken, det bara flyter på. Någonstans tappar vi förmågan och börjar konstra till det och sen tar det evigheter för oss att nå tillbaka till det där okonstlade och naturliga. Man skulle vara åtta igen …

Ny vecka imorgon, nya härliga utmaningar. Tuffa LuciaTisdag, friskluftslöpning, lite backar och kanske en längre tur – och så yoga på torsdag. Det blir en bra vecka. Det har jag bestämt. Är ni med?

Två veckor till jul – ingen snö, ingen direkt julfeelis, men på fredag blir det konsert med Akademen och Lyrans körer och då ni, då blir det feelis så det förslår.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s