förbannat också

De där fina tranbären som jag köpte av den lilla lilla farbrorn (det här låter som början på en saga) ni vet. Just de fina bären lade jag på en tidning i ugnen och så har jag torkat dem långsamt och kärleksfullt. Lite då och då har jag satt ugnen på 60 grader och låtit dem torka lite till. De var nästan klara. Mjuksega, mörkröda och fina. Det hela tog sin tid, men den som väntar på nåt gott ….

Så sätter jag på ugnen. På 250 grader. Går sen och tar en dusch. Fem minuter senare är köket halvt rökfyllt och bären – ja, här får sagan ett mörkt slut för bären var förstås kolsvarta och helt förstörda. Jag glömde att de liksom bodde där i ugnen. Förbannat. Store Bengt sa tröstande att ”men mamma, alla kan ju göra lite fel ibland”. Jotack. Fetfel.

Klämde iallafall in en superlångsam 6-km jogg i duggregnet med herr M. Hej frisk luft – det behövdes. Via videobutiken, hyrde Hämnden med Mikael Persbrandt. Jag såg den på bio förra året, grät i en halvtimme efteråt. Får se vad herr M tycker om den. Trots tårar så var det en otroligt bra film. Se den.

 

inte precis såhär tranbären skulle se ut …

En kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s