Ibland är det skönt att springa fort. Jag fick uppleva en sådan stund i tisdags på vägen hem från träningen och igår var det dags för intervallträning. Det blev världens bästa grupp av modiga löpare som njöt av lite tempoträning på idrottsplatsen. Igår körde vi tidsintervaller. Det bästa med att ha lärt känna duktiga löpare är att man alltid kan fråga dem hur saker och ting ska gå tillväga. Tack Kenth och Mikael för gårdagens upplägg.
Efter uppvärmning så blev det en intervallstege som såg ut såhär, i progressiv fart:
- 5 min – 2 min ståvila
- 4 min – 2 min ståvila
- 3 min – 1 min ståvila
- 2 min – 1 min ståvila
- 1 min
Den här hade vi tänkt köra i två varv, men när vi var klara med den första så var det beckmörkt och det fanns ingen belysning, så vi var nöjda med vad vi åstadkommit. Trötta och ganska glada! En av löparna hade övergett dammsugaren för att komma och intervalla och trots nervositet så tror jag att hon var ganska nöjd med sitt beslut.
Idag blir det styrketräning och en eftermiddag på stan med mamma. Det är också fint.
Åh jag älskar intervaller och känslan av att ta i och pressa sig mot max! Härligt!