Jag lyckades. Efter evigheter av det-är-inte-lönt, jag-gör-det-imorron, jag-orkar-inte och andra dåliga ursäkter. Tog mig i kragen, fokuserade och lade energin på det jag idag kunde förändra.
- Sanera källaren: check (iallfall fd pannrummet som var värst). Som bonus röjde jag ur badrumsskåp och skickade gamla förpackningar och burkar till förpackningskyrkogården. Ibland får jag sån lust att bara hiva ut allting och känna mig fri från prylar. Tur att nån kommer hem och hejdar mig.
- Ikea och hylla: check. Den var så bra så jag köper en till. Fina trådbackar och den passade precis in i det lilla utrymmet. Ah!
- Äppelkaka: jepp!
- Jobb: jag fick gjort vad jag planerat. Äntligen.
- Rehabjogg: JAAAAA!!!!! Med bästa sällskapet – svägerskan, sonen och kusinen. Å en hund. Vi joggade 5, gick 1 minut. En fin runda som tog en dryg halvtimme. Lite styrka och stretch på det. Konditionseffekt säkert = noll, men humöreffekt och mental effekt = 1 miljon!
- Tänder ljus: sitter här med ljus på bordet och tycker att tidig höst är ganska fint.
Äppelkakan gör man såhär (glömde fotografera och nu är den slut …)
Skala ett gäng äpplen 6-7 st små, och dela i mindre bitar. Lägg i en ugnsfast form. Blanda (mängderna är verkligen på ett ungefär, jag mätte inte utan gick på känn) 1 dl kokosolja, 1.5 dl mandelmjöl, 2 dl havregryn och lite socker. I med kardemumma. Min smet blev ungefär som en mjukare smuldeg. Man ska inte röra så att havregrynen går sönder, bara. Strö / bred ut över äpplena och grädda i 220 grader ca 25 min. Passa så att det inte bränns.
Jag gjorde en liten sås på turkisk yoghurt, ekologiskt vaniljpulver och pyttelite socker för att runda av. Man kan strunta i det eller ta stevia om man vill. Eller honung.
Gott.
Ska försöka hänga på här. Allt känns ju så mycket skönare efteråt! Bra, du, som fixade det!
Jag jobbar på att INTE skjuta upp allting till senare. Det går bättre och bättre och känslan är fantastisk efteråt!
Härligt jobbat. Den såsen måste jag testa att göra nästa gång det blir äppelpaj här!