Nu sätter min mamma sitt morronkaffe i halsen. Jag har börjat dricka kaffe. 42 år gammal. Eller, kanske man ska säga – jag testar lite ibland. Lustigt hur smaklökarna anpassar sig, förut kunde jag inte förmå mig att ta en klunk kaffe, om ens utblandad med mjölk, men det ändras tydligen. Problemet är att kaffet måste ledsagas av mjölk, gärna sojamjölk för det smakar lite sötare – och en aldrig så liten puff av choklad. Hm. Vuxendessert? Fuskkaffe? Det är ingen ovana, händer bara när jag är i stan eller på resa, men det är en ganska skön känsla när koffeinet kickar in. Mindre skönt när det försvinner – ovan som jag är blir jag helt skakig. Kaffeknark. Får kanske sluta innan jag börjat och hålla mig till allt gott te som finns.
På väg mot Sälen, är vi! Lite pirrig och mycket förväntansfull. Har vilat i två dagar och känner mig taggad. Det här blir en härlig kombo av träning, utmaning och trötthet. Glad trötthet!
Nämen är det sant… det finns en lite möjlighet att jag kanske också lär mig tycka om kaffe
Ha en underbar helg i Sälen!!